Titlar i Jargien

Dessa titlar fanns att välja bland eller inspireras av inför valet av karaktärer till Jargus är Död.

Högre maktpositioner inom Jargien

  • Princep (provinshärskare)
  • Guvernör (koloni eller distriktshärskare)
  • Lagråd (medlem i lagrådet, stiftar kejsardömets lagar)
  • Faktorator (medlem i verkställande råd, kejsarens utvalde)
  • Imperator (legionsgeneral)
  • Primod (”biskop”, kan vara medlem i Aboratens råd för extra makt)
  • Borgmästare
  • Ordensmästare – precept (leder en tempelriddarorden)
  • Ledare av handelskompani (direktör, president, ordförande)
  • Ambassadör (från utlandet, bör lämpligen inte vara alltför oliksinnad Jargien)

Adelstitlar

  • Princep – motsv hertig, alltid provinshärskare
  • Duce/Dux – motsv greve, ofta guvernör eller borgmästare
  • Laudates – motsv baron, ofta officer
  • Jordanes – markägare, typiskt den bästa titel en icke-adlig kan nå
  • Cavalles – riddare, en ganska betydelselös hederstitel

Övriga positioner

  • Consultator – advokat eller juridisk rådgivare
  • Cognitor – kunskapare / kejserlig spion
  • Magistrat (domare, leder städers domstolar)
  • Gladiatorföreståndare
  • Stor författare/filosof/professor/artist
  • Hög officer / känd krigare

Companiea Comercions Abundantis

Huvudsysslor

  • Frakt av passagerare
  • Frakt av varor inom Jargien
  • Postförmedling

CCA lever i princip uteslutande på den livliga handeln inom Jargien. Handelshuset köper upp varor av fasta leverantörer i första hand (ofta handelshus med omfattande utrikeshandel eller stora jordägare) och fraktar sedan dessa vidare till större städer för försäljning till ett högre pris.

På grund av handelshusets i princip heltäckande nät har man arbetat upp en stor effektivitet såväl kostnadsmässigt som logistisk. De många mindre stationerna som handelshuset handhar i princip i varje stad och längs med strategiska platser på de kejserliga vägarna, verkar ofta som omlastningsplatser och mindre lager i väntan på vidare transport. De mängder av kurirer som handelshuset pga. sin postförmedling har att tillgå utgör ett utmärkt medel för att inhämta information om ankommande leveranser så att mottagande stationer i förväg kan planera vidare distribution av godset.

Nyckelpersoner, Styre & Organisation

CCA ägs i huvudsak av ätterna Fortunatis, Ulixis och Regelius.

CCA styrs av ett råd bestående av 9 medlemmar, varav en rådspresident. Traditionellt utser de tre ätterna tre representanter vardera vilka inom sig beslutar om vem som ska utses till rådspresident. För tillfället består rådet av Margum Regelius (rådspresident), Princep Stefanos Regelius (provinshärskare i Lothian), Uninos Regelius (borgmästare i Megara), Intalea Fortunatis, Falx Fortunatis (guvernör i Lativa), Marius Fortunatis, Princescan Justine Ulixis (Provinshärskare i Rankun), Duce Olos Ulixis (Provinshärskare på Berenholt) samt Victor Ulixis.

För varje större handelsnav (beskriva nedan) finns en Direktör med ansvar för sin ort samt de mindre stationer som ligger inom dennes område. Direktörerna är ofta personer inom någon av de tre ätterna. Traditionellt har ätten Regelius varit ansvariga för östra Jargien, Ulixis för de norra delarna och ätten Fortunatis för Daval, provinserna Jargien och Okrana. Ätten Fortunatis genom Marius Fortunatis sköter också hela den rikstäckande postförmedlingen med centralt nav i Daval.

Huvudorter

Eftersom CCA i mångt och mycket är ett fraktföretag med liten egen utvinning och produktion är det viktigt för handelshuset att finnas representerat på alla logistiska nyckelplatser i riket. För att täcka Jargiens flod- och vägnät har man försökt etablera sig i varje logistiskt nav.

Förutom dessa logistiska nav består handelshuset av en mängd mindre stationer längs med vägar och floder i riket. Dessa stationer bemannas normalt endast av 1-2 personer, men besöks ofta av desto fler handelsmän och kurirer inom CCA.

Här följer en kort redogörelse för CCA:s viktigaste nav:

Daval utgör hjärtat i CCA:s verksamhet. I Davals hamn har handelshuset ett stort område med såväl lager som administrationsbyggnader. På området finns ett torg som i folkmun kommit att kallas ”Överflödets torg”. Torget har blivit en viktig mötesplats för CCA:s representanter och de köpmän vilka handlar varorna i staden. Direktören i Daval är Intalea Fortunatis som är kusin till guvernören av Lativa; Falx Fortunatis. I Daval ligger också navet för CCA:s postförmedling.

Lagath är CCA:s viktigaste filial utanför Daval. Härifrån sköter CCA stora delar av sin verksamhet i sydöstra Jargien. Direktören i Lagath är tillika CCA:S rådspresident Margum Regelius. CCA har här ett stort magasin i hamnen, intill de egna kajplatserna och ”CCA-piren” samt en fullkomligt överdådig administrationsbyggnad i stadens finare delar. Administrationsbyggnaden kallas i folkmun för ”Krusidullslottet” då dess stora detaljrikedom i arkitekturen gjort huset på tok för pråligt med spirar och fina snirklande, men opraktiska, torn åt alla håll och kanter.

Morus är en viktig omlastningsplats för transporter på floden upp till Daval. CCA har här egna bryggor och kajplatser för sina många flodbåtar. Administrationen sköts av Direktör Maian Regelius som också är primod i staden med omnejd. Administrationen har primoden flyttat till sitt kyrkliga högkvarter.

Megara är ett klassiskt Regelius-fäste och härifrån stadshuset styr Direktör Uninos Regelius (borgmästare i Megara). Till viss del utgörs kommersen här av omlastning för flodbåtar vidare upp till Erat men framförallt är det landbaserade transporter i sydöstra Jargien som har sin utgångspunkt här. Flodbåtarna fraktar också mycket varor från inlandet ner till Lagath för försäljning till handelshus med export till andra delar av världen. I Megara finns också en större kurirstation för postförmedlingsverksamheten.

Jukon är centrum för CCA:s verksamhet i Jargiens allra mest sydöstliga delar. Här kommer många utlandsfartyg in från de östra delarna av Mundana. CCA har här många flodbåtar, men också vanliga vagntransporter, för leveranser till Erefalan, Athor och andra större städer och orter norröver. Direktör är Grappina Regelius och hennes residens fungerar även som administration.

Hamath är ändstation för flodtransporterna längs floden Rher som också passerar Daval. Härifrån skeppas jordbruks-, boskaps- och råmaterialsresurser ner till Daval tillbaks med de båtar som anlänt från Morus och Pelu-ka Omo, via Daval, med lyxvaror och annat som inte finns att tillgå i de nordliga städerna. I Hammath finns liksom i Megara en mycket stor apparat för att hantera de mängder av vägtransporter som CCA låter utgå härifrån till de nordöstra delarna, men också vidare väster ut. Direktör är Jantor Ulixis.

Lamur är navet i CCA:s västliga verksamhet. Här styr Direktör Falx Fortunatis (guvernör i Lativa). Nära det stora guvernörsresidenset ligger CCA:s administrationsbyggnad i staden och här finns också ett viktigt nav för handelshusets postförmedling. I egenskap av guvernör har Falx Fortunatis ordnat förmånlig tillgång till hamnplatser för såväl flodbåtar som ankommande skepp till CCA. CCA:s lilla havsgående handelsflotta utgår från Lamur till Övärlden eller de Jargiska provinserna.

Pelu-ka Omo är enkom en enda stor marin omlastningplats för CCA. Administrativt ligger kontoret under kontoret i Lamur och direktören där. Dels köps varor för vidare försäljning i staden, men framförallt sker omlastning av varor till Morus eller Lamur där varorna skeppas vidare.

Jarum är det administrativa centrat i nordvästra Jargien för CCA. Direktör är Vincento Fortunatis som administrerar verksamheten från Palatia Fortunatis. Härifrån tas mycket varor emot från leden över Tarkas till västerlanden. CCA har också egna karavaner som går över Tarkas.

Xanto är ett litet kontor som har mycket svårt att stå sig i konkurrensen mot redan etablerade handelshus. Några privilegiebrev för denna hamn har CCA ännu inte fått vilket gör att närvaron här är svår. Kontoret har ingen egen direktör utan administreras från Jarum. Närvaron motiveras dock av att man vill försöka säkra marginalerna från importen från kolonin Lothian så gott det går. Här är det samarbete Marius Fortunatis byggt upp med ätten Lemire som har ett ganska starkt fäste i Lothian, mycket viktigt, sedan ätten Lemire har goda förbindelser med provinsen Genrios mäktigaste ätt Arcadis.

Binkh är navet för landtransporter i nordvästra Jargien. Direktör är Princescan Justine Ulixis (Provinshärskare i Rankun) som gör allt för att CCA ska erhålla monopol i Rankun. Ett större nav för postförmedlingen är också beläget här.

Nya områden

Pelm är ett av CCA:s mer expansiva kontor för tillfället. Direktör är Duce Olos Ulixis som också är provinshärskare på Berenholt. Genom att erbjuda havsgående skepp en smidig omlastning i Pelms hamn istället för i hamnstäderna på Jargiens fastland till höga hamnpriser och ibland långa väntetider, har verksamheten i Pelm kommit att blomstra. Varorna fraktas sedan de lastats av med mindre snabbgående skepp från CCA direkt till de övriga naven i främst Mours. Lagath och Lamur för vidare transport och försäljning.

Lothians kontor styrs av Princep Stefanos Regelius som också är provinshärskare. Det här är ett av få ställen där CCA sysslar med faktisk utvinning och förädling av olika varor (mest lyxvaror för export till Jargien) som sedan skeppas till Xanto för vidare transport.

Maritus är CCA:s senaste projekt. Projektet leds av Marius Fortunatis och består i en ny kolonisering av en ö utanför Tharhai. Till en början var det hela tänkt att utgöra en handelsstation liksom de flesta av CCA:s projekt. Dock har projektet kommit att utvecklats sedan man upptäckte den rika tillgången av silke på ön. En ordentlig silkesproduktion har börjat ta form som en följd av detta.

Maritus viktigaste funktion är dock fortsatt att utgöra en handelsstation för kryddor, tesorter, kaffe, choklad och andra lyxvaror som inte återfinns i Jargien. Från handelsstation utgår en flotta ungefär en gång per månad för att handla av lokalbefolkningen på fastlandet.

Maritus är utvalt för sitt strategiska läge utifrån ett försvarsperspektiv. Ena sidan av ön består av i princip lodräta klippor där landstigning är omöjlig. Ön är formad som ett U och ankommande skepp måste segla in i viken för att nå den brygga som anlagts. Då det är relativt långgrunt i viken är bryggan ett par hundra meter lång. Totalt omfattar ön cirka 300 km2.

På ön har CCA anlagt en tvåvånings administrationsbyggnad som ligger ner vid vattnet vid bryggans fot. Här finns också ett stenbelagt torg och ett kapell har nyligen anlagts här. I hamnen återfinns ett tiotal lagerbyggnader och bodar tillhörande CCA samt tjugotalet mindre hus för handelshusets anställda. Det finns numer också en fullt fungerande smedja, ett bageri, ett fiskrökeri samt en vattenkvarn invid en av de strida bäckar som rinner ut i havet från berget. Strax ovanför hamnläget, på en strategisk platå i den stora klippa som ön består av till stor del, ligger residenset. Här bor idag CCA:s representant på plats, Flavius Ignitum. Även om residensets trevåningars centralbyggnad är färdigställd byggs fortfarande flyglar och annat. Residenset är omgärdat av en hög mur som är sammanbyggd med den omgivande klippan, vilket får hela platsen att likna ett kompakt svårintagligt fort.

Totalt bor idag cirka 570 personer i hamnläget. Av dessa är ett drygt hundratalfemotiotal anställda av CCA och utför expeditioner till Tharhai och återför varor till ön som sedan transporteras med större fartyg till Jargien. Övriga personer är hantverkare, handelsmän m.fl. från främst Jargien, men enstaka andra nationer finns representerade, som valt att bosätta sig på ön. Ytterligare cirka 250 personer ur den lokala befolkningen lever på ön och ingår i CCA arbetsstyrka med att odla marken på ön eller framställa silke. Ett femtiotal lokala fiskare är också bosatta på mindre närbelägna öar och förser ön med fiskleveranser.

Ätten Fortunatis

Ätten Fortunatis

Ätten Fortunatis är en mycket gammal ätt som kan härledas till ett par hundra år före Daak. Ursprungligen har ätten sitt fäste i nordvästra Jargien i det jordbrukssamhälle som växte fram där. Man är fortfarande en stor jordägare i provinsen Jargien. Med tiden och i takt med att större städer började växa fram skaffade man sig en position inom byråkratin och handeln i området. Ätten blev snart en dominerade ätt i konungariket Jargien. Sakta men säkert genomförde man en kolonisering och erövring av områden nordväst om Jargien (dagens Okrana) och anlade här med tiden ett starkt fäste för ätten. Många inom ätten anser fortfarande att Okrana är något av ”Fortunatis-land”. Ättens starka fästen kom med tiden att delas mellan Lamur, där det administrativa och ekonomiska centrat för släkten återfanns, och Jarum, där mer traditionella markägare inom ätten samlades.

I takt med att konungariket Jargien expanderade gjorde så även ätten som en av rikets mest framträdande familjer. När Jargien utropades till kejsardöme av en Fortunatis medföljde också många ättmedlemmar till den nya administrationen i Daval. Dessa har allt sedan dess blivit kvar där och Daval har blivit ett viktigt fäste för ättens politiska och ekonomiska inflytande.

Ätten Fortunatis är en välkänd ätt och relativt omtyckt och respekterad av befolkningen, särskilt på landsbygden i de västra delarna. De är kända i de högre kretsarna som hedersamma och goda administratörer. De har en tendens att särskilt söka sig till exaktorposter, men även poster som magistrater. Ätten har få millitära talanger och de få som finns koncentreras till Okrana för att utgöra ett första hinder mot hotet från väster. Relationen till Daak-kyrkan är allt sedan ätten lade grunden till dess expansion i konungariket Jargien mycket god. Ändock innehar få Fortunatis höga ämbeten inom kyrkan, men desto fler är klostermän och –kvinnor. Då mycket av ättens makt koncentreras kring handel med jordbruksvaror och inom CCA har de ämbetsposter man eftertraktat ofta strävat till att gynna dessa intressen, därav främst exaktor och magistratämbeten snarare än militär och kyrklig makt.

Framträdande Fortunatis genom historien

  • Kung Ignatius I, Byggde upp Daak-kyrkan i Jargien (ca 50 e.D.)
  • Drottning Vitalia, Förlorade hela jargiska flottan i slaget om Szal Dorain mot falierna (ca 210 e.D)
  • Kejsare Nargan a Lamur, Kejsardömet första kejsare (ca 478 e.D)

Ättens tre grenar

Genom århundradena har ätten i huvudsak kommit att indelas i tre olika grenar enligt nedan.

Traditionalisterna/Jordägare, Byråkrater

Allmänt: Detta är den äldsta grenen av ätten. De utgör fortfarande lite av ättens rötter och har ett relativt stort inflytande inom den. Medlemmarna är inte särskilt rika individuellt, men tillsammans utgör deras egendomar en stor förmögenhet. Mycket av denna är dock bunden till mark, kreatur och slavar. Denna del av ätten är också närmast bunden och lojal till Daak-kyrkan.

Huvudort: Starkast fäste i Jarum i ’Palatia Fortunatis’

Huvudnäring: De flesta inom ätten är markägare i Okrana, men i viss utsträckning även i Genrio, Mihrit, Rankun och nordvästra Jargien.

Positioner: Håller samtliga exaktor- och magistratämbeten i Okrana, samt spritt i övriga intilliggande provinser. Också borgmästartiteln i Jarum och indirekt i Absalon tillhör ätten. Stark närvaro inom Okranas militär genom Imperator Cornelius lo Brave, men också genom andra officerare i de stora garnisonerna i provinsen.

Företrädare: Imperator Cornelius lo Brave Fortunatis – Imperator för ‘Pugnon Vinca’ utanför Jarum. Fick ta över ansvaret för ättegrenen i Okrana efter Heracleitus Fortunatis död för ett tiotal år sedan. Eftersom Heracleitus son, Marius, inte fanns på plats i Jarum, och inte heller hade något brinnande intresse för att ta över detta ansvar, var Cornelius ett givet val. Han är mycket respekterad av de flesta Fortunatis. I takt med att Domitius Fortunatis, släktens främsta företrädare och lagråd i Daval, har börjat träda tillbaks allt mer av åldersskäl, har Cornelius fått allt mer att säga till om i ätten.

Övriga: Marius Fortunatis – i särklass rikast i denna del av ätten. Son till den föregående företrädaren för ättegrenen; Heracleitus Fortunatis. De flesta hade väntat sig att Marius skulle ta över denna del av ätten efter sin far, men Marius hade andra önskemål. Många inom denna ättegren ser därför med sneda ögon på Marius som lite av en svikare mot det traditionella Fortunatis. Att Marius mor var en Fortunatis från ättegrenen i Daval och en hårdför rik kvinna med stort inflytande och okonventionella metoder förbättrar inte synen på Marius person.Många är dock ambivalenta i sin inställning eftersom många blivit beroende av Marius kreditgivning för sin verksamhet. Marius många kontakter har också visat sig användbara i politiska strider även i Okrana och han har hittills aldrig svikit medlemmar av sin ätt.Marius har också seglat upp som ett tänkbart alternativ som efterträdare till Domitius Fortunatis som släktens främsta företrädare i Daval. Marius är son till Domitius äldre syster, som var en mycket färgstark och i Daval omtyckt och respekterad kvinna. Han har också hjälpt många inom ätten genom sin givmildhet och sin kreditgivning vilket gjort honom populär även i Fortunatis Daval-kretsar. Han har de senaste åren också börjat få visst indirekt politiskt inflytande genom sina kontakter med högt uppsatta politiker och handelsherrar.

Ione Marcian-Fortunatis – är borgmästare i Jarum. Trots att Ione i grunden är en Marcian ser alla Fortunatis henne som en Fortunatis. Hon beter sig också i mångt och mycket som detta och även om hennes far är en traditionell Marcian så är hennes mor en Fortunatis. Äktenskapet med Marius väckte därför stor glädje hos många inom denna ättegren som såg paret som ett ”kronprinspar till Fortunatis-tronen”. Många vänder sig till Ione för hjälp med diverse bestyr inom främst Okrana. Genom sin goda starka ställning inom både Fortunatis och Marcian är hon en mycket inflytelserik person i provinsen, vissa menar till och med att hon är den mest inflytelserika personen alltså även starkare än sin bror – provinshärskaren.

Zabinius Fortunatis – är borgmästare i Absalon och en Fortunatis genom ingifte. Då han är Zhan har han inte särskilt hög status inom ätten, men har visat sig kompetent att sköta Absalon och varit trogen Fortunatis.

Vincento Fortunatis – sköter CCA:s verksamhet i Jarum och därmed i hela Okrana. Därigenom är han en central figur inom ättegrenen och står nära Maris Fortunatis.

Marxinno Fortunatis – är magistrat i Jarum och en viktig politisk aktör inom Okrana.

Jargierna/Byråkrater, Handelsmagnater, Politiker

Allmänt: Denna del av ätten bildades när ätten fick allt mer makt i konungariket Jargien och härstammar från de ättemedlemmar som då lämnade jordbrukssamhällena för att arbeta inom konungarikets administration. De blev politiker och byråkrater i de stora städerna och med kung, och senare kejsare, Nargan de mäktigaste i provinsen Lativa. Denna ättegren kännetecknas av att de anser sig vara de ”sanna” Fortunatis och därför för mer än ”bönderna i Okrana” och ”lismarna i Daval”.

Huvudort: Starkast fäste i Lamur i ’Palatia Narges’

Huvudnäring: De flesta inom ätten är byråkrater och politiker inom den jargiska administrationen i provinsen Jargiens administration och/eller handelsmän. Det politiska inflytandet i provinsen Jargien är stort för denna ättegren genom sina många byråkrater och politiker. I grund och botten är många fortfarande markägare, men få är bofasta på sina gods utan dessa fungerar mer som en form av industri för handeln. Behovet av slavar är därför outtömligt. Ättemedlemmarna bor istället i palats och överdådiga lyxvillor i de större städerna.

Positioner: Håller många ämbetstitlar och politikerämbeten. Försöker binda så många handelshus som möjligt till CCA genom sitt inflytande i provinsen.

Företrädare: Guvernör Falx a Fortunatis – guvernör för provinsen Lativa. Inflytelserik och mycket respekterad av sin del av ätten. Ses med lite skepticism från de traditionella Fortunatis i Okrana då de anser att han inte stödjer dem tillräckligt.

Övriga: Eusebius Fortunatis – är borgmästare i Sabesta. Eusebius är också CCA-direktör i området och duktig på att knyta kontakter. Han kan beskrivas som något av en sann diplomat och har få ovänner, men är lider ändock av förföljelsemani och är övertygad om att många försöker komma åt honom. Han driver också en av Jargiens största vingårdar. Eusebius har inte en särdeles stark ställning inom ätten och att han inte lyckats äkta någon ligger honom till last, då detta förväntas av övriga i ätten.

Davalborna/Byråkrater, Handelsmagnater, Politiker

Allmänt: Denna del av ätten Fortunatis består av ättlingar till de Fortunatis som utvandrade från provinsen Jargien till Daval när kejsardömet bildades av Nargan a Lamur Fortunatis och Daval blev huvudstad. Många Fortunatis fick höga poster i den nya huvudstaden och kejsardömets administration av sin släkting och Fortunatis har sedan dess behållit en stark närvaro i staden. De senaste århundradena har man dock förlorat i politiskt inflytande i staden, men har fortsatt flera byråkratposter och en allt starkare ställning inom handeln genom CCA.Denna del av ätten är den i särklass rikaste och mest inflytelserika av de olika ättegrenarna. Dock har de en tradition av att lyssna till övriga ättegrenar och respektera deras beslut. Inflyttningen från främst ättegrenen i Okrana är relativt stor vilket gör att omsättningen av ättemedlemmar i denna ättegren är relativt hög. Det gör också att idéer utanför Daval ofta kommer till uttryck.

Huvudort: Daval, ’Palatia Regnum Priscus’ (det ursprungliga kejserliga palatset)

Huvudnäring: De flesta inom ätten är byråkrater och politiker inom den jargiska administrationen och/eller handelsmän. Merparten arbetar som tjänstemän inom administrationen och yngre Fortunatis, även från de andra ättegrenarna, sätts ofta i skola på dessa positioner för att därefter åta sig viktigare positioner runtom i Jargien. De som sysslar med handel är engagerade i CCA:s verksamhet, endera i Daval eller runtom i kejsardömet. I princip alla CCA-agenter från ätten Fortunatis anser sig härstamma och svara inför ättegrenen i Daval.

Positioner: Håller många ämbetstitlar och politikerämbeten. Försöker binda så många handelshus som möjligt till CCA genom sitt inflytande i respektive provinser.

Företrädare: Lagråd Domitius Fortunatis – lagråd som dock är till åren kommen. Han gör sig knappast hörd längre och har mer och mer tappat möjligheten att leda ättens spörsmål i Daval. Han är dock oerhört respekterad av övriga inom ätten och få är de som har möjlighet att trotsa hans vishet och politiska inflytande.

Övriga: Intalea Fortunatis - är dotter och arvtagare till Domitius Fortunatis. Hon är också huvudstadens exaktor och därför en av kejsardömets viktigaste ämbetsmän. Intalea är mycket respekterad för sin stora slughet och sitt skarpa affärssinne, men i kombination med att hon är både grym och hänsynslös har detta medfört att hon inte är särdeles omtyckt, inte ens av sina egna ättemedlemmar som menar att hon ofta går för hårt fram. Många ättemedlemmar har ifrågasatt om Intalea verkligen är lämpad för att bli ättens främsta företrädare i huvudstaden. Den senaste tiden har Marius Fortunatis seglat upp som en tänkbar kompromiss, även om han är långt ifrån mångas förstahandsval.

Marius Fortunatis

En rik äventyrare, före detta imperator navale och direktör över CCA:s postverksamhet. Mycket känd bland folket för sina äventyr och mycket uppskattad av samma anledning. Är inne på sin tredje fru och sägs vara Zhaya Temiranz älskare.

  • 39 år, från Jarum, bor i Daval
  • Leder postverksamheten inom CCA
  • Rik och känd äventyrare
  • Många kärleksaffärer och ex-fruar
  • Har startat en egen “koloni”, Maritus, nära Tarhai

Utseende

  • Hårfärg: Brun
  • Ögonfärg: Brun
  • Längd: 190 cm
  • Vikt: 81 kg
  • Märken: Ärr över halsen
  • Klädsel: Det absolut senaste snittet, alltid med hög krage eller liknande för att dölja ärret på halsen.
  • Accessoarer: Ofta en värja vid sidan, med fina detaljer och svarta ädelstenar.

Novell

En dag i Marius Fortunatis liv

Förhållande till övriga ätter

  • Quintillis – ogillar starkt efter Julias död
  • Lemire – goda relationer efter att de stöttat Julias borgmästerskap och Marius utnämnande till Imperator Navale samt handelssamarbetet.
Kontakter (Excel)Kontakter

Tidslinje

2930-2943 Marius födds i Palatia Fortunatis i Jarum och växer upp där.

2943-2947 Sänds till universitetet i Erat och studerar under fyra år på St Yrgams. Marius läser både politik och juridik, men framförallt Jargisk historia. Särskilt militär historia intresserar Marius.

Under sina universitetsstudier blir Marius förälskad i en ung kvinna vid namn Marcellia Jahanet (yngre syster till nuvarande borgmästaren av Daval). De inleder en romans som varar i två år innan deras vägar skiljs åt.

2947 En maka har hittats åt Marius i Julia Ulixis, äldsta dottern till Justine Ulixis, Princescan av Rankun. De båda gifter sig under sommaren 2947. I början är det konstlade äktenskapet något krystat, men snart finner faktiskt Julia och Marius varandra. Julia besitter en särdeles rå humor i privata sammanhang, kan föra sig väl och visar sig väl lämpad för att leda då hon besitter goda ledaregenskaper.

Samtidigt är det dags för Marius att ta sig an sina uppgifter inom ätten. Hans far ser gärna att han tar sig in inom CCA så snart som möjligt. Tanken var att Marius skulle placeras i Daval, men istället så skickas han till Lagath för att efter viss övertalning tillåtas tjänstgöra vid flottbasen förlagd där.

2948-2950 Marius gör tjänst inom marinen samtidigt som han lär mer om handelsyrket. Han blir här bland annat bekant med Vincerius Abile-Botaneiates, nuvarande Imperator för Octana Citatana, under sin tjänstgöring. Vincerius blir något av en mentor för Marius och de både trivs väl i varandras sällskap.

Inom handelsyrket har Marius allt mer fått upp ögonen för CCA:s postverksamhet. Denna del har under de senaste decennierna förlorat något av sin forna glans och har kommit i skymundan för de höga marginaler som CCA:s övriga verksamhet ger i förhållande. Marius ser sin möjlighet att få anta en utmaning och axlar snart upprustningen av postverksamheten. Det är också härigenom han snart blir varse det omfattande spionnätverk som postverksamheten delvis utgör en fasad för. Marius fascineras av detta och börjar också utveckla denna gren av verksamheten.

2950 Mycket oväntat avlider borgmästaren i Lagath under mystiska omständigheter. Ätten Quintillis som innehaft posten under lång tid tas på sängen och hänger inte alls med när Princescan Justine Ulixis av Rankun genom högt och skickligt politiskt spel lyckas utanmanövrera den av kejsaren starkt ogillade ätten Quintillis i det maktvaccum som uppstår. Helt oväntat utses Julia till borgmästare i Lagath. Mycket stöd i utnämnandet kommer samtidigt från ätten Lemire som ser en chans att försvaga Quintillis i regionen.

Marius blir samtidigt mycket god vän med Maestos Nolo-Lemire under sin tjänstgöring i marinen.

2950-52 Marius beger sig till Daval för att utveckla CCA:s verksamhet därifrån. Hans mål är samtidigt att försöka få stöd inom CCA för sina planer på en expansion utanför Jargien och att bygga upp en havsgående flotta.

2953 Blott 23 år gammal utses Marius till Imperator Navale över den Kejserliga flottan i Lagath. Utnämnandet väcker uppmärksamhet efterom Lagath hyser kejsardömets största flotta och skyddar dess viktigaste hamn samt de många handelsfartygen i Igonhavet från piratattacker. Utnämnandet sker dock ännu en gång tack vare stöd från ätten Lemire och välplacerade mutor från ätten Fortunatis.

2953-2959 Under sex år axlar Marius rollen som Imperator Navale samtidigt som han mer och mer engagerar sig i CCA:s verksamhet. Han lyckas bland annat med att få handelshuset att godkänna inköp av ett antal större havsgående fartyg. Det som särskilt lockar för CCA är att man nu har tillgång till rikets största hamn Lagath genom Julia, men också rikets största krigsflotta.

Marius låter köpa in flera havsgående fartyg. Flera av dem rustas till krigsfartyg och deltar i den ordinarie flottans bekämpning av pirater längs främst den damariska kusten ner mot Västmark. De lastfartyg som införskaffats går i skytteltrafik mot Melorion där man lyckas väl i sina affärer med att köpa lyxvaror för vidare transport upp till Lagath och CCA:s övriga verksamhet. Affären visar sig mycket lönsam samtidigt som Marius erkänns som såväl sjöfarare och handelsman. Det politiska spelet sköter dock Julia mycket skickligt på egen hand.

Under sina resor stannar skeppen ofta i Colostro för att proviantera och leverera varor från fastlandet. Marius får en god kontakt med Colostros provinshärskare Princep Miliberos Botaneiates.

Framåt 2057 har Marius fått ännu fler skepp från CCA, som genom Julias försorg sett till att gå före i köerna till varven i Lagath, och han ser nu att han vill utöka verksamheten ytterligare. Han vill ta sin flotta allt längre bort och framförallt ner mot Övärlden för att där upptäcka nya områden. Som ett led i detta bidrar han stort finansiellt för att ätten Regelius ska komma över titeln som Imperator Navale för flottan i Jukon. Genom att CCA nu kontrollerar även denna flotta har Marius möjlighet att flytta fler skepp söderut mot Övärlden för att utforska denna del av världen.

Under två år gör han sammantaget tre resor till Övärlden. Resorna finansieras mer än väl av de varor som förs med tillbaks till Jargien. Marius gör många expeditioner på de olika öarna i nordöstra Övärlden. Han skriver flera historier om sina äventyr, vilka han låter trycka upp i Erat vid återkomst. Böckerna blir inte kända som några stora litterära verk dock, då Marius inte är någon stor författare. Verken sprids förvisso och så även Marius namn, men de största köpen gör Julia i form av fördolda stödköp för att glädja sin make.

Marius blir dock snabbt en man av folket och har ambitionen att sprida detta över Jargien. Han låter sitt postväsende sprida nyheten om den djärve upptäckaren och äventyraren samtidigt som de kopparmynt han låtit trycka upp med bild av sig själv får spridning i Kejsardömet. Snart börjar folksägner kring ”Äventyraren Marius Fortunatis” att spridas över hela riket. När han i början av 2959 återvänder till Daval med ett infångat hyggelmonster och en mängd tropiska och exotiska djur sprids hans namn snabbt.

2959 Marius glädje över hans framgångar blir dock kortvarig. Han nås av bud i Daval att hans älskade Julia insomnat. Läkare kan inte fastställa dödsorsaken, men klart är att hon somnat på kvällen för att aldrig vakna upp igen. Julias död kommer som en blixt från klar himmel och människorna i Lagath börjar tala om ”Borgmästarnas-förbannelse” sedan den föregående borgmästaren dött på liknande sätt.

Mitt i sin sorg kastas Marius in i den politiska strid som genast uppstår om borgmästartiteln. Striden blir osedvanligt långdragen sedan Quintillis av hävd önskar den åter, Lemire av maktskäl önskar den och CCA av handelsmässiga skäl insett det enorma mervärdet av att inneha denna titel med kontroll över kejsardömets största hamn. Marius spionverksamhet kommer nu verkligen till sin rätt och stora delar av postgången från Quintillis gås igenom. Genom detta inser man efter ett antal veckor av politisk strid att Quintillis har övertaget gentemot såväl CCA som Lemire. Marius agerar här snabbt och lyckas genom sina goda kontakter med ätten Lemire nå en överenskommelse som blivit mycket god för CCA. Ätten Lemire erhöll borgmästarposten med CCA:s stöd, mot att CCA garanteras goda hamnprivilegier, militärt skydd och låga tullavgifter i Lagath. Samtidigt erhöll CCA rätten att motta Lemires varor från provinsen Lothian som sker till hamnen i Xanto. Detta var mycket viktigt för CCA som inte lyckats etablera sig med en port gentemot Blå havet.

Tillvaron i Lagath blir allt tristare för Marius som i slutet av året flyttar barnen till Fortunatis residens i Daval. Han låter samtidigt renovera ett eget residens då han förbereder sin avgång från flottan. Den jargiska flottan binder honom genom dessa korta räckvidd och det administrativa uppdraget som Imperator-tjänsten medför tilltalar inte Marius.

2960-2961 I början av 2960 flyttar Marius till Daval och sitt nya residens. Han tar här allt större ansvar för CCA:s verksamhet. Han återförenas med sin mentor Vincerius Arbile-Botaneiates och blir i sorg efter Julia förälskad i dennes dotter Cesera. De båda gifter sig under sommaren och Cesera flyttar in i Marius residens.

Marius blir här också god vän med Mocius Lemire som är ätten Lemires starke man i Daval. De båda har en gemensam passion för historia. Under tidig höst begär sig de båda ut på en expedition norrut över de Jargiska bergspassen för att utforska forna rikens kvarlämningar. Som befälhavare över soldaterna anlitar Marius Lucius Gregorius som även han blir en god vän.

De återvänder med mängder av fornlämningar, tillfångatagna hedningar, märkliga djur mm. under senvintern. När våren nalkas håller de ett stort gladiatorspel kring historien om deras äventyr där det hela avslutas med en slakt av samtliga hedningar och en del bestialiska djur (många icke hemmahörande i den regionen överhuvudtaget utan enkom inplockade för dramatikens skull). Marius släpper också en ny bok som till hans stora besvikelse inte säljer lika bra som hans två föregångare.

Marius dras allt mer in i politiken i Daval som i mångt och mycket kretsar kring ekonomi. CCA bevakar givetvis dessa intressen och Marius minglar gärna i dessa miljöer som en miljövariation. Samtidigt förbereder hans sitt senaste projekt som CCA nyligen godkänt; en kolonisering utanför Tharhais kust. CCA:s filial i Xanto börjar fylla sina magasin för en större expedition och bosättning och de första skeppen avseglar under våren 2961.

I slutet av 2961 föder Cesera tvillingar, men avlider tragiskt i sviterna efter födseln. Marius har svårt att hantera pressen efter ännu en hustrus död och beskedet från Xanto och CCA om att expedition till Tharhai kommit tillbaks med mycket goda resultat blir den perfekta anledningen för Marius att tränga undan sina sorger och lämna Daval.

2962 Marius sätter av mot Tharhai och den bosättning som håller på att etablerats. Expeditionen är enorm och antalet fartyg mycket stort. Genom en kampanj har Marius lockat ett par hundratal Jargier att följa med och bosätta sig i ”Den nya världen”. Det är främst hantverkare och grovarbetare som värvas i kampanjen. De lovas fri resa (enkelbiljett…), skattebefrielse under tio år samt hjälp till att bygga upp egna hus. Marius tar också med sig ett femtiotal flickor i åldrarna 12-15 år som alla är föräldralösa och inhysta i Davals fattigstugor. Dessa barn ska trygga en Jargisk återväxt på ön enligt Marius.

Under ett år bygger man för fullt på ön. Kontakt etableras med fastlandet varifrån man får en del material till bygget, men många fartyg går också i skytteltrafik till Jargien. Snart upptäcket man också möjligheterna att utvinna silke och därigenom producera sidentyger på ön som visar sig vara ett naturligt tillhåll för silkeslarver. Produktion för detta etableras.

2963-2964 Marius tvingas hem av sin ätt som är mycket oroliga för de abnorma kostnader som projektet medfört. De stora vinster som CCA numer gör i Övärlden slukas snabbt och mer därtill av Marius nya projekt. För att ha närhet till Tharhai håller sig Marius på Palatia Fortunatis och snabbt uppstår en passion mellan honom och Ione Marcian. Bara två veckor efter att de träffats gifter de sig till båda ätternas förtjusning då det är politiskt i främst Okrana viktigt med ett strakt förbund mellan de båda ätterna, men också för att de båda ätternas handelshus väl kompletterar varandra.

Marius blir kvar i Jarum och Ione utses samtidigt till borgmästare. Marius sprider nyheten om ”Den nya världen” runtom i Jargien och får hem leveranser av diverse nya lyxvaror som inte skådats i Jargien förut. Framförallt blir de teblommor som vecklar ut sig från knopp till blomma när de kommer i varmt vatten snabbt en formidabel succé bland överklassen i Daval.

Marius förfasas samtidigt över sitt okändisskap i Okrana med omnejd och sprider även i dessa delar de gamla historierna om Övärlden och expeditionen norr om Jargien samt också de om ”Den nya världen”. Samtidigt ger han sig ut på en tvåmånaders expedition i Tarkas till den mytomspunna och ödelagda sandstaden Dragus. Expeditionen blir vid flera tillfällen anfallna av rövare, men klarar sig undan. De återvänder till Jargien med en stor silverskatt de funnit i den övergivna staden. Marius nya litterära verk ”Silverskatten” blir något av en hit, särskilt som han denna gång låtit ta hjälp av den kejserliga skrivakademin i Davos för sitt författande.

Tristessen i Jarum gör sig dock ständigt påmind när han befinner sig i staden. Han deltar aktivt i utbyggandet av den kanal som dragits till Jarum under sin vistelse där, men snart känns saknaden efter havet för stor. Relationen med Ione visar sig också falna och de två känner inte alls samma dragningskraft till varandra, även om de fortsatt är goda vänner.

2965 Efter att i Lamur satt upp gladiatorspelet ”Silverskatten” med god hjälp av de nomadstammar Marius infångat under sin expedition, vilka agerat rekvisita i spelen, återvänder han till ön utanför Tharhai och ger den nu slutgiltigt namnet Maritus. Även denna gång tar Marius med ett hundratal Jargier som vill söka lyckan västerut. En mindre by har under de tre åren nu vuxit fram och handeln har börjat ta fart ordentligt. Silkesproduktionen har även den kommit igång, om än inte i så stor skala att den ger några stora inkomster.

2966- Efter ett år av idogt arbete på Maritus återvänder Marius i början av 2966 till Jarum. Kärleken till Ione är fortsatt sval och det står snart klart för honom att flera av hennes manliga tjänare står till hennes tjänst under dygnets alla timmar. Detta är dock ingen nyhet för Marius som genom sitt spionnätverk fått löpande information om detta.

Under senvåren 2966 flyttar Marius således till Daval. De hemmavarande barnen från äktenskapen med Julia och Cesera flyttas också med, medan de med Ione gemensamma barnen blir kvar i Jarum.

Väl i Daval låter Marius utveckla sin handelsverksamhet ytterligare och förstärker nu också handeln med Övärlden. Det är en långsam process och många cirefalier att förhandla med. Marius intresserar sig också allt mer för det politiska spelet och hans spionnätverk visar sig mycket användbart. Att spionera på olika personer blir närmast till en hobby och fascination för Marius.

Marius inhandlar nu också ett mycket smäckert skepp från de meloriska varven. Skeppet får namnet Spiritus och läggs för ankar i Davals hamn. Skeppet blir något av en attraktion för lokalbefolkningen och Marius håller gärna bjudningar ombord på skeppet.

Vid en av sina bjudningar stöter Marius ihop med Cornelia Caecilius, en ung kvinna som snabbt fångar Marius intresse. De två inleder ett inofficiellt förhållande, även om det inte görs några ansträngningar till att döljas, och Cornelia flyttar in i Marius residens.

STY 11 Lojalitet 14 Fortunatis
TÅL 12 Heder 10
RÖR 16 Amor 11 Trogen, men passionerad
PER 13 Aggression 8 Tålmodig
PSY 15 Tro 11 Daak
VIL 11 Generositet 15 Givmild
BIL 14 Rykte 18 Äventyraren Marius
SYN 11 Tur 11
HÖR 9

Färdigheter:

Högre Jargiska 11
S/L Högre jarg. 10
Lägre Jargiska 14
S/L Lägre jarg. 10
Sabriska 10
Faliska 11
L/S Faliska 10
Politik 12
Strategi 13 Galärflotta
Taktik 11
Berättarkonst 6 Skrift
Bokhållning 7
Dansa 14 Pardans
Etikett 14 Militär
Geografi 16
Handel 16 Jargisk
Historia 13 Jargisk, Militär
Kulturkännedom 9
Lagkunskap 14 Handelsrätt
Ledarskap 15
Matlagning 7
Navigation 16 Galärer
Ockultism 10 Daak
Räkning 8
Simma 12
Sjömannaskap 13
Skådespel 11
Speja 11
Spel & Dobbel 10
STRIDSKONST 12 5 tekniker
Stridsvana 8
Undervisning 10
Undvika 10
Väderkännedom 12
Värdera 13
Övertala (L) 15 Argumentation


Lukas Hymeris

Lukas Hymeris var en person som från födseln hade stjärnorna emot sig. Livet borde vara enkelt när man föds in i en välrenommerad överklassfamilj med pengar, makt och inflytande. Han hade förbannats med en uttråkad moder som inte klarade av att vara en god mor, utan som ständigt hittade mening i vin och män. Som upprepade gånger sade att hon önskade att han hade dött vid födelsen. En mor som helt överlät Lukas till hunsade barnflickors vård. Lukas far syntes aldrig till. Han jobbade pliktskyldigt för administrationen och reste året om. Det var inte förrän senare, vid Lukas tionde levnadsår, som modern i ett sjukligt bakrus avslöjade att far inte var far, utan att Lukas var avlad av en världsvan och charmant och spännande man känd under namnet Felix Quintillis. Hon förbannade att Lukas inte var mer som denne man.

Uppväxten var ensam, blyg och otrygg. Lukas försökte finna kamratskap men han blev snabbt åtlöje eller hackkyckling vart han än begav sig. Han bet ihop. Tänkte att en dag skulle han fly och träffa sin riktiga pappa, en man som skulle ge honom ett bättre liv. Modern skickade Lukas till olika skolor och lärosäten för att bli av med honom.

Det verkar som om till och med stjärnorna fortsatte att skratta Lukas i ansiktet. När han av en slump hamnar på samma lärosäte i Erat som sin riktige far blir han istället faderns unge älskare. Lukas fick värme och trygghet men inte den han begärde eller önskade. Studierna påverkas och han hamnar mer och mer efter, mer och mer desperat för att hålla näsan över vattenytan.

Hans räddning i en tid då han överväger att kasta sig från klippkanten är en lokal knoppande kvinna vid namn Anna. Hon tyr sig till Lukas, ser att han är en skadad fågel men hon litar på honom, ser att han inte är ond och får honom att känna lycka för första gången någonsin. Han smiter undan från lektioner för att vara med Anna så mycket det går. Han jobbar extra och ger henne vad han har kapacitet till. Hon ger tillbaka det han begär och önskar. Tillsammans får de ett barn och Lukas börjar våga tro igen.

Efter en initieringsceremoni på skolan ändras allt. En klasskamrats otydliga ledarskap gör att Anna tillfångatas och bränns som häxa framför ögonen på Lukas. Med en smärta större än Daaks alla martyrer försvinner Lukas den natten och syns aldrig mer.

…förrän ungefär 20 år senare, under förklädnad och agerandes som prior Darrian Everni Victorinas, en annan av kurskamraterna från Erat. Efter Erat har Lukas, förvirrad och lamslagen av sorg och skam, fångats upp av Inkvisitionen, berättat om Erat och De Blå och fått en möjlighet till upprättelse och hämnd. Inkvisitionens ledare uppfostrar honom, stärker honom, härdar honom och formar honom till sitt privata redskap. Lukas tränas i konsten att verka i lönndom, att försvara sig och i bruket av gifter. Efter att ha röjt kättare ur vägen startar hans svåraste uppdrag – att infiltrera De Blå. Detta görs genom att fängsla Darrian Victorinas och ta över hans plats och kontaktnät. På blott ett fåtal år, och med viss hjälp av Inkvisitionen, når Lukas framgång efter framgång och blir en av Kejsardömets viktigaste personer. Snart kommer budet om att De Blå skall agera och Darrian möter sina vänner från förr. Ett möte få av dem kommer att glömma.