Harazmels dagbocksanteckningar

<Okänt datum>

  1. Vid kvällsmåltiden anlände ett bud till Vanezicon. Det visar sig vara ett brev från storprimas. Förstår ej varför budet sändes till Vanezicon. Det borde ju rätteligen ha sänts till mig.
  2. Vanezicon drar sig tillbaka. När han återvänder har han förstört brevet och har med sig endast en textremsa ur brevet. Remsan innehåller en uppmaning om att han skulle förstöra brevet. Hur har han mage att göra det? Jag borde ju givetvis fått läsa försändelsen. Jag får diskutera detta med honom senare.
  3. Vanezicon meddelar att brevet påbjuder att vi skall invänta ett sällskap av fyra jargier och sedan färdas till Boron tillsammans med dem.
  4. I ljuset av att en ny konflikt mellan Jargien och Soldarn nyligen brutit ut verkar det ju onekligen något underligt att vi skall eskortera fyra jargier rätt in i Samoritemplets högsäte. Kan detta vara Cirzas vilja? Jag är förstås övertygad om att storprimas i sin stora visdom alltid handlar rätt.
  5. Vid kvällningen ber jag att få tala med Vanezicon i enrum. Jag ber om svar på de frågor som bekymrat mig.
  6. Han förklarar att brevet kom till honom eftersom det sänds via Temiranz. Storprimas uttryckte i brevet en direkt uppmaning om att brevet skulle förstöras av den som först läst det. Givetvis kunde ju inte Vanezicon gå emot en sådan order.
  7. Vanezicon ber mig tänkta tillbaka på strapatserna vid vadstället. Han påpekar att både Lezhari och även Zhaza går emot mina respektive sina direkta order. Jag har själv inte tänkt på det tidigare i någon större utsträckning. Jag får diskutera detta med Lezhari.
  8. Vanezicon berättar även att han vid vadstället upplevt vad han beskrev som en mörk kraft som försökte besätta honom. Jag misstänker att det rör sig om en andevarelse. Utan tvekan kan platsen ha hållit kvar andar från de döda. Vanezicon är orolig för att den skulle finnas kvar inom honom. Jag lovar att se igenom den knapphändiga information jag har i ämnet.
  9. Vi talar även om våra minnen från vår gemensamma uppväxt. Det kändes som om vi fick en mycket bättre kontakt.

<Okänt datum>

  1. Dagen har varit lugn. Tzilan beger sig in till staden tidigt på morgonen och har ännu inte kommit tillbaka. Säkerligen anländer han snart.
  2. Enligt vad mina böcker visar bör andevarelsen Vanezicon ej längre besvära honom då de nästan uteslutande är bundna till en specifik plats eller händelse. Jag får tala med honom om detta imorgon.

<Okänt datum>

  1. Tidigt denna morgon anlände de fyra jargierna. De ber att få tala med Vanezicon. Återigen uppträder Vanezicon som gruppens ledare. Det bör ej fortsätta. Får ta upp detta med honom vid nästa samtal.
  2. Efter att ha talat med Vanezicon i enrum återvänder gruppens ledare till vårt samlingsrum.
  3. Han presenterar sig som Arkadius. <Beskrivning av honom>. Därefter presenterar han i tur och ordning <jargier nummer två> <jargier nummer tre> <jargier nummer fyra>.
  4. När solen står som högst på himlen avreser vi så mot Hadarlon. Då vår färdväg nu ändrats till att innefatta Boron sänds ett bud iväg för att skeppet istället skall invänta oss i Kemitor Riskoz.
  5. Under färden samtalar jag med Vanezicon. Jag förklarar för honom att anden ej längre bör plåga honom vilket gör Vanezicon mycket lättad.
  6. Vanezicon påpekar även att jargierna kom till honom först då han är handelshuset Temiranz representant. Det fanns alltså en alldeles utmärkt förklaring.
  7. Jag måste sluta tänka på Vanezicon som en rival. Han är ju min vän.
  8. Funderade en stor del av resan kring de senaste dagarnas händelser. Jag kan inte förstå vad de cirefaliska trupperna gjort, då jag har en känsla av att de även pådrog sig Cirzas vrede. Jag får försöka finna svar på denna fråga i de bibliotek vi anländer till. Jag har stora förhoppningar om att Hadarlons bibliotek skall avslöja delar av denna gåta för mig.
  9. Vi anländer vid skymningen till en liten by vid namn Fältby.
  10. Jag samtalade där med Lezhari och bad att få höra hans tankar kring hans beslut att gå emot min order.
  11. Det han säger verkar onekligen riktigt. Jag medger själv att jag var ur stånd att fatta beslut vid tidpunkten. Dock finns Vanezicons varningsord kvar i bakhuvudet.

Harazmels andra brev till storprimas

Högst ärade Ciremaliz,

Jag, Tzorza Harazmel av husfurst Mzians familj från Ciremelo, skriver nu till Ers högst ärade Excellens ett andra brev för att redogöra vad som inträffat under expeditionens vidare resor. Somligt av det Jag ämnar berätta gör Jag med stor sorg.

Under besöket i Hadarlon avlade expeditionen ett besök hos Hertig Yssec namn. Hertigen insisterade på att expeditionen under sitt besök skulle ha sitt natthärbärge i Zorianorderns borg. Jag kunde för stunden inte hitta en lösning för att slippa detta utan att stöta Mig med hertigen. Trots detta avlöpte besöket utan problem.

Efter en dag i Hadarlon ledde Jag expeditionen vidare i riktning mot staden Boron. Expeditionen påbörjade alltså en resa genom Iraacskogen. Det är med oändligt stor sorg Jag måste förtälja att Tempelman Dalm namn under denna färd har avlidit. Denna oerhört tragiska incident skedde vidare under mycket osäkra omständigheter.

Expeditionen tillbringade natten i ett värdshus i en liten by vid namn Sista byn precis i brynet till Iraacskogen. Under kvällen anlände två Zorianriddare med väpnare och sökte även de natthärbärge på värdshuset.

När vi alla gått till sängs och sov djupt väcktes Vi av ett skrik. Jag störtade upp ur sängen för att undersöka vad saken gällde. Jag gick ut i korridoren och såg flera andra människor som stod och tittade ut genom ett vidöppet fönster. Även Jag skyndade mig dit och vad Jag där fick se har tagit Mig hårt. Min högst älskade skrivare Dalm, må Cirza vandra med honom, låg nedanför fönstret död på marken.

Ännu har vi ingen förklaring till hur detta har gått till. Att händelsen skulle vara en olyckshändelse håller Jag för högst osannolikt. Även då Jag inte har någon form av bevis är de grupper Jag främst misstänker Zorianriddarna som anlänt tillika Jargierna som vid tiden för denna händelse fortfarande följde med Vår expedition.

Jag har dock givit Dalm, må Cirza vandra med honom, en sista välsignelse som sig bör.

Den vidare färden mot Boron skedde av förståeliga orsaker under tystnad och en stor sorg vilade över Vår expedition.

<Händelserna i Boron … >

<Otrevlig stämning i Feman Riskoz (eller var det nu var) …>

Med en önskan om förböner i Cirzas namn för Vår expedition, Må Cirza vandra med Oss,

Harazmel Tzorza iz Mzian ret iz Ciremelo

Hadarlon, datum 5011.