Doktor James Cry
James föddes till världen på asteroiden Victoria, Imperials stolthet och nav i deras imperium. Hans familj val välbärgad med kontakter inom den stora klanen MacGuire. Hans mycket auktoritära moder var klanskvinna och befälhavare med mördande blick och en imponerande hårman. James var dock sjuklig under sin barndom och hölls mycket inomhus. Enda chansen för honom att komma ut var när han lyckades rymma genom att dyrka upp husets lås och på egen hand upptäcka världen utanför. Han fick en klassisk uppfostran av privatlärare och hans mor bestämde tidigt att han skulle bli någon sorts läkare – hon föraktade honom för att han inte hade fysiken att strida.
På Victoria University var han bland de bästa i klassen och han hoppades att få jobb som forskare inom läkemedel. På fritiden sysslade han med fäktning och deltog i universitetets retoriksällskap. Men hans mor ville annorlunda. En chans att komma in på i försvarsmakten som assistent till den kände fältkirurgen Charles Bronchite hade öppnat sig och efter avslutade studier skickades han direkt till officersskola och därefter till Charles. Under ett antal år fick James en riktig inblick i livets skörhet. Han deltog som läkare både under rent odrägligt blodiga förhållanden med avsågande av ben utan smärtstillande, till att hjälpa Charles att utveckla ny fältmedicinsk utrustning eller metodik. James jobbade nästan dygnet runt, för det fanns alltid något kvar att göra.
Allt förändrades dock i ett slag då James tjänstgjorde i Venus djupaste djungler bakom ett par berömda Blood beret-förband. De galenskaper som soldaterna såg ute i djungeln måste ha varit obeskrivliga, för när några av de sårade hjältarna kom till fältsjukhuset löpte de plötsligt amok, tuggandes fradga. James träffades av en granat rakt på benen och många andra skadades i kaoset. När han vaknade upp många veckor senare var hans ben borta. Myndigheterna vägrade erkänna attacken och blood-beretförbanden hyllades som hjältar. Ingen ville veta av James klagomål och hoppades att han skulle hålla tyst med den blygsamma sjukpenning han fick. Under två år levde James ett icke-liv i rullstol, utan hopp eller framtidsutsikter och med ett växande hat för Imperial. Han började missbruka smärtstillande och senare droger. Hans mor stod på myndigheternas sida och såg det som James fel att han träffades av granaten, och hon försköt gradvis honom från familjen.
Hans stora chans kom som blixt från klar himmel. En dag knackade en kostymklädd man på och erbjöd honom jobb – hos de fruktade fienderna Cybertronic. Förmånerna var digra. Nya ben, fri sjukvård och rehabilitering, flytt till Luna, hög lön och möjligheten att arbeta med outforskade områden som en forskare inom medicin och kemi. James tackade ja, och följde med Cybertronic. Han lämnade sin familj och hela Imperial bakom sig – men snart blev hans förräderi känt och James fick många fiender. Hans mor har föresatt sig att återta familjens heder genom att fånga sin son och föra honom till rättvisan.
På Luna kom James att inrikta sig på kriminalteknik och började slutligen arbeta för Cybertronics säkerhetsstyrkor och där utreda särskilda fall tillsammans med en stor mängd assistenter. Han belönades med en doktorstitel i kriminalteknik och levde mycket gott. Den sista tiden har han arbetat med ett mycket stort fall där han hela tiden fått ytterst lite information att gå på. Efter att ha producerat ett antal kontroversiella testresultat förflyttades han utan kommentarer till Cybertronics Kartell-delegation för att där utreda fall under Byrån för Externa Utredningar.
Allt har dock inte varit en dans på rosor hos Cybertronic. I början fick han utstå hundratals förhör om hans sysslor i Imperial och allt han visste om dem. Förhören var alltid lika kallt vänliga, men han har en känsla av att han drogades ibland. Hans rehabilitering inbegrep också många droger, droger som han fortfarande måste ta för att orka med dagen. Drogerna gör också att han i stort sett saknar sömnbehov… till råga på allt vet han inte riktigt hur stor del av honom som är cybernetisk.
Hans minnen av Imperialtiden har blivit snabbt sämre och han minns knappt hur sina föräldrar var eller hur Victoria var. Han försöker dölja detta genom att ofta agera typiskt Imperialskt, vilket dock inte ses med blida ögon av hans kollegor. Han vet också att han är ett undantag, att de flesta som kommer till Cybertronic helt glömmer sin bakgrund och bildar en fanatisk lojalitet för företaget. Hos James har lojaliteten kommit den med – i form av fruktan. Han inser att han aldrig kan lämna Cybertronic levande.
Hans enda ”nöje” på fritiden är futila försök att socialisera med kvinnor. Dessvärre ser han sin mor i alla kvinnor och det brukar urarta till förnedring, misshandel, våldtäkt eller värre… Han får alltid mycket dåligt samvete, men det hindrar honom inte från att göra samma sak nästa dag. Hans ”nöje” har tvingat honom att besöka stora delar av stadens nöjesliv i jakten på kvinnor. Cybertronic tycks acceptera hans nöjen och han har ibland sett hur en livvakt förföljt honom och sett till att mörka hans dåd.
