Under Yerlog-kampanjens gång fördes ett antal intressanta – och väldigt roliga – mailkonversationer. De flesta från Petter. Tag en titt!
Petter Nallo Sat, Apr 7, 2007 at 7:00 AM to Martin Fröjd
Hej… Kommit tillbaka från sama. Fylld med utomjordisk S.P.O.C.K strålning.
Tänkt lite mer på karaktären men tänkte bara spika fast lite saker och se om du tänker dessa är okej. Än så länge saknar jag lite personliga drivmål på denne men skall fixa till dem. Mina tankar just nu:
Han är utav en av de thalaskiska ätterna, mest troligt Cartika (som har ett nära sammarbete med Rakhori) och är en krigarmagiker. Jag tänkte dock hålla min magiska sida hemlig för resten av spelarna. Hans stora lojalitet ligger dock i Rakhori och han har blivit utsänd till de Raunländska slätterna för att få kontakt med det Raunländska folket och se om dessa kan vara ett potentiellt hot eller ett lämpligt redskap. Efter att ha lärt sig språket någorlunda av medlemmar ur vargens hord och även lärt känna några av dessa har han begivit sig ut på slätterna då han fått höra om en ”kämpe” för raunerna som omnämnd sig själv som erövrare av världen och enare av raunerna. Just nu verkar han dock i trångmål och kan man komma nära honom och bli hans rådgivare och allierade kan man kanske kunna använda honom som redskapet i fråga.
Huvudsakliga mål – lära sig om Raunerna och deras styrkor.
Rapportera tillbaka till Thalamur – magi möjligtvis men blir lite fusk – tror att jag skall ha en tam Trollkorp som jag kan sända iväg med meddelanden under mörka nätter.
Ifall Raunerna planerar ett krig se till att det riktas mot ett annat rike i första hand – MEN om det visar sig att Rakhori ger order om det så skall Raunerna användas till att anfalla Thalamur och avsätta magikraterna.
Eftersom det är lite trist att ha en person som är en viljelös robot till Rakhori så tänker jag mig att han skall ha några nackdelar, svagheter samt en egen vilja.
Jag har tänkt mig honom som rätt så bra. Skicklig kämpe och duglig magiker och med en allmänbilldning som är långt större än Raunerna – i alla fall när det gäller länderna söder om slätterna. Dock så tänker jag mig honom återhållsam.
Ev kanske jag inte ens skall vara så mycket krigare till grunden förutom att jag skall ha ett svärd och kunna försvara mig. Men inte den som rider i strid först och främst – Eller hmmm får se. Vet inte…
Ehh skall sova nu.
Yerlog-wiki, redigering 24 juni 2007 kl 04:35 av ip-nummer 84.244.227.53
Josef Stalin: Stor andlig ledare och den kraftfullaste krigaren på slätterna. Hans förmåga att jojka har gjort honom mycket fruktad då han således kan kalla till sig väldiga horder av stridstränade renar som kämpar för honom. Han är även ökänd för sin sadistiska sida. Khan Oglok slog han hårt på fingrarna med en linjal och Pajon Bilbo sprättade han på överarmen med ett gummiband.
Trots tiden som härskare över ”Svarta ninjans hord” så sökte han friheten och rider nu över stäpperna på sin sexbenta ren Ragnar son av Tord Yvel. De som trotsar honom får möta hans vrede och se hans kampmetoder med sina två Sai vilka han skänktes av självaste Murkel Magdaballan, den störste sodomiten i Mundanas historia.
Utöver detta känns han igen på sin +5 Hammaren och stjärnanbanderoll och sin +2 grå kostym.
Petter Nallo Fri, Jul 20, 2007 at 8:10 AM To: Martin Fröjd
Stalin!
Tänkte bara skriva lite blandade saker som jag tänkt på med Sagan.
Korrespondans: När han sänder brev med svartkorparna så är dessa tämligen harmlösa, de beskriver hans vistelse på slätterna, det thalaskiska folket och Tarbatais storhet. Dock är de vaga och man kan inte finna några tecken på vilket mantal Tarbatai har på sina styrkor, var de befinner sig och liknande. Men! Brevets baksida är skrivet med osynligt bläck som vid värme (eller ännu listigare en viss kemisk blandning) visar den sanna faktan. Hur många män Tarbatai har och vilka hans planer är, var han är på väg.
Likadan är korrespondensen tillbaka.
Dessutom – eftersom Batuk visat en stor effektivitet att kommuniucera med djur är Sagan försiktig när han släpper iväg korparna.
Elisia: Eftersom en av Rakhoris bossar är nekromantiker är det väl troligt att han skapat henne och är den som ”styr” henne. Om hon är mäktig så är hon nog en rang 10-11 Vandöd. 8 Krävs för att binda en själ till kroppen. Därefter är hon ju antingen alkemiskt bearbetat eller förtrollad så hon behåller sitt utseende. Men… skall hon ha några krafter eller skall hon bara vara tålig och en sjuttsingen till krigare? Det kan ju vara anden av en superskicklig vapenmästare som finns i henne till exempel? Inte för att Sagan vet kanske.
Japp… det var det för denna gång. Kul att spela senast.
Tjipp tjupp.
Petter Nallo Wed, Jul 25, 2007 at 9:20 AM to Martin Fröjd
Oj oj oj… Jag måste bara säga att jag tycker det var ett spännande spelmöte trots mycket regler. Och Sagan är rätt så nöjd ändå. Jag menar – Vargens Hord blev decimerade och Den eviga vinden blev decimierade. Ygdrasil blev satt från sin ledarposition och tja… Kommer vi bara till Caserion så kommer det bli rätt så mycket kaos tror jag.
När det gäller min extrema avundsjuka så är det bara att jag inte känner att det finns något jag kan vara avundsjuk på. Ett tag var jag på väg att börja hata Melek bara för att han fick Akta (Sagan bryr sig mer om henne än han vill erkänna – likaså Ködu) men nu är Melek ute ur bilden.
Känns som att det måste komma in något som han kan bli avundsjuk på. Har du några förslag så tar jag gärna emot dessa.
PS – Sagans långsidiga mål är att kontrollera raunerna (indirekt) eller göra dem maktlösa.
Petter Nallo Mon, Jul 30, 2007 at 6:36 AM To: Martin Fröjd
Hej Martin – lite snabba tankar.
Angående Batuks bok – När Sagan och Eli reser till Thalamur så tar Sagan med sig boken – denne sätter han i händerna på någon av sin ätt i Abin-Thukor. Han försöker innan dess få reda på så mycket fakta ur boken som möjligt. Därefter har jag en plan på hur den skall ”försvinna”. Nu när Batuk är borta – han som hör och ser allt – skall Sagan passa på att hävda att boken är stulen. Han har ju nämligen misstänkt att det är denna bok som Dräparna jagar. Så en kväll när han är åter med hären så kommer han och Eli tillbaka till tältet och finner att någon har skurit en reva i ena sidan. Saker är genomletade och boken är borta. Eftersom ingen spelare kommer gå på detta om denna scen inte spelas upp så skulle det vara kul om du kunde ta upp den nästa gång vi spelar – för att få en känsla att någon smugit sig in i lägret och tagit något. Då kan jag dessutom berätta om boken för Nevas och Nevas kan pressa Batuk var den kommer ifrån.
I övrigt i Thalamur – Kommer där ta upp fakta om Cirefalierna, få reda på deras arméer och rapportera allt jag vet om den raunländska armé som är på väg söderut. Samt få nya order om vad som skall göras.
Tja det var väl det för den gången.
Tjipp-
Martin Fröjd Mon, Jul 30, 2007 at 2:48 PM To: Petter Nallo Ondskefull bokplan du har då… :) Finns mycket av din ätt i Abin-Thukor?
Jättebra att du fixat fler krönikor, men jag är lite förvirrad: det finns nu två identiska brev till din syster, men det brevet du skrev förra gången tycks vara borta? Eller är jag ute och cyklar?
Tjingeling, som man säger i An-Thalamur, Martin
Petter Nallo Mon, Jul 30, 2007 at 8:08 PM To: Martin Fröjd
Självklart har jag en ondskefull bokplan. Alla Sagans planer är ondskefulla. Så mycket av min ätt finns det inte i Abin-Thukor – den är ju först och främst belägen på östra sidan av Thalamur. Men med tanke på stadens storhet så finns det säkert någon – om inte annat så lämnas boken till någon inom Rakhori.
Petter Nallo Tue, Sep 18, 2007 at 4:32 PM To: Martin Fröjd
Hej där. Kul att spela Yerlog (som vanligt) även om det kanske blev ett lite oväntat slut mitt i allt. Nog för att det var ett slut som för Sagan var rätt så lämpligt – han var väl den enda som tjänade på det.
I alla fall jag har ju en del tankar på Yerlog II. Sedan får du dissa dem hur du vill eller vrida på dem.
Jag har i alla fall tänkt att det gått bra för Sagan. Medan övriga rollpersonerna levt i total misär har han återvänt till Thalamur. Han har ju levt ett liv på slätten bland raunerna, vet mycket om deras kultur och hans information förändrade många ting i kriget samt att drakens ödeläggande av eviga vindens hord försvagade raunerna avsevärt. Både Uriankatai och Tarbatai försvann. Således har han blivit hyllad, skrivit diverse avhandlingar om drakar och rauner samt spenderat lång tid i forskning då det gäller kejsarstaven.
Som jag ser det har han både resurser och rikedomar på sin sida. Samt kanske någon oväntad allierad. Han hoppas kunna få tag på kejsarstaven.
När det gäller Akta och Ködu så får vi prata lite vad som hände med dem. Men ett alternativ är att dessa togs till Thalamur och levde med Sagan en tid men sedan återvände till slätterna – Akta och Ködu kan ha lärt sig skriva och Sagan har växlat brev med dem. Likaså skulle Thalamur kunna ha en handelserelation med Eviga vinden nu när Vargens hord kanske fått mycket stryk.
Eller… nu vet jag inte… Bara lite lösa tankar.
Martin Fröjd Tue, Sep 18, 2007 at 5:06 PM To: Petter Nallo
Det är snudd på att jag ångrar att jag inte stoppade det hela. Jag har bara mig själv att skylla. Men det är det som är, och vi får försöka göra något spännande av Yerlog II !
Jag håller med att det ska gått bra för Sagan. Jag funderar på följande: att Sagans raunakunskaper blir centrala för Thalamurs fortsatta försök att bygga en anti-raun-armé. Så jag skulle vilja se en mer viktig, aktiv roll för Sagan än att han blivit forskare. Han kan förstås ha forskat _också_. Dessutom har vi en uppseglande Consaber-konflikt.
Så Sagan kan mycket väl ha blivit en klart mäktig person – general, professor eller motsvarande. (Jag lutar då åt general, med tanke på hans träning). Rakhori har han nog tagit avstånd från – han misstänkte hela tiden att rakhori precis var i färd med att låta döda honom pga av att han misstänktes hjälpa raunerna för mycket. Men detta har förstås aldrig bekräftats :)
Thalamur skulle nog gärna binda Eviga vinden till dem, och om Sagan erbjuder den möjligheten via Akta eller Ködu så har han väldigt mycket att vinna.
Jag har fler idéer, men jag ska jobba lite idag också .)
Petter Nallo Tue, Sep 18, 2007 at 5:21 PM To: Martin Fröjd
Mmmm Tycker inte att du skall ångra dig faktiskt. Jag menar – då hade det känts otroligt scriptat. Det är bättre på detta sätt – det slutade i misär, karaktärerna kastades om men ändå… Jag tror att det kan fungera väldigt bra. Dessutom kommer alla karaktärer att vara förändrade. Rollerna har blivit ombytta.
Har du några förslag på hur Sagan skall vara förändrad får du gärna komma med dem. Som jag tänker det så är han fortfarande manipulativ och föredrar att använda personer som sina spelpjäser istället för att ställa sig i skottelden. Däremot så kommer han inte tåla förnedring, hot eller liknande utan bli mer hotfull gentemot de som utför dessa. När han inte har Rakhori som ”arbetsgivare” kan han också bli mer av en verklig vän med de övriga huvudpersonerna.
I hans dröm så ser han väl Kejsarstaven hamna i hans händer. Sedan köpslår han med Tarbatai så att denne kan ena raunera och hjälpa till att attackera östcolonan. Sedan kan ju raunerna ta över caserion, asharien och liknande. Fast Sagan inser ju att det inte riktig kommer att gå så lätt.
Jag tycker att det låter mycket bra att Sagan har blivit General eller liknande. Han hade ju redan en rang i den thalaskiska armén men jag kan inte riktigt komma på vilken det var. Eller jo. Abine var det – fast vad detta motsvarade minns jag inte. Men skall kolla. Det vore ju bra om han ändå är en maktfaktor att räkna med i Thalamur och faktiskt kan kalla män till sig om detta skulle behövas.
Anledningen till att jag ville att han skulle forska lite var att jag känner att han måste lära sig lite fler språk än bara Thalaskiska och Raunländska… ehummm… samt att han ju försökt finna spår av Kejsarstaven i gamla skrifter. Men han kanske har gjort detta på sin fritid.
Gillar idéen med att Sagan och Rakhori har hamnat lite på tvären. Dock så har ju Sagan blivit lite av en Hjälte hos de lärda. Vill ju att han skall ha skrivit en eller två böcker (en om Drakar och en om Rauner). Samt eventuellt en avhandling om att civilisera raunläningarna.
Akta och Ködu blir ju ett mäktigt redskap. Efter en tid i Thalamur kan dessa återvända med kunskap och en allians från landet i väster. Således ena den söndrade horden och ändå bli en maktfaktor. Sedan går kanske inte allt så lätt. Kan tänka mig att Sagan och Akta har en slags pakt för vad jag förstod det så ville även hon att Raun skulle bli mer som länderna i väst. Dock så hyser Sagan som sagt starkare känslor för henne än han vill erkänna och detta vet hon nog om. Eventuellt skulle det vara intressant om han hade ett barn med henne också.
Ködu kan däremot bli en riktigt farlig person när han blivit äldre. tänker mig honom lite som Octavian i Rome. Otroligt listig och manipulativ.
Nåväl… skall pilla vidare med saker jag med.
Samt fundera på föremålet från kistorna.
Petter Nallo Wed, Sep 26, 2007 at 6:02 PM To: Martin Fröjd
Hej du. Har funderat lite på vad Sagan kan ha hittat för föremål i Kistan. Har några idéer men skulle gärna vilja ha lite input från dig. Samt att du gärna får komma med förslag. Så… här är några tankar. Exakt vilket föremål det är kan vi fundera på – men förslag på effekter är följande: Alla magiska besvärjelser ökar med ett i effekt. (trist) En magisk korp eller liknande flygande djur genom vars ögon Sagan kan se samt använda för att tala igenom eller sända meddelande. Hamnskiftare – Ett föremål som gör det möjligt för Sagan att ta en djurform. Exempelvis en korp, varg eller liknande. Något som skyddar mot eld (trist) Kronokratisk artefakt – (från Danarths gamla dagar) – Exempelvis något som gör det möjligt för Sagan att se vad som hänt på en speciell plats vid en speciell tid. Nekrotrokratisk artefakt – (från Danarths ännu äldre dagar) – Ett svärd sin ”drains life”, en flöjt som väcker de döda eller liknande.
Petter Nallo Fri, Oct 5, 2007 at 3:33 PM To: Martin Fröjd
Hej du… Jag tänkte när det gäller Sagans magiska grejj så tror jag att det skall vara något hamnskiftarföremål. Typ något som förvandlar honom till en fågelmonsterbest ;)
Om det börjar gå åt skogen – exempelvis han märker att någon kommer att ta kejsarstaven kommer han flyga iväg med den.
Han vet ju inte att Nevas kan spöa vem som helst från andeplanet.
Hjupp
Martin Fröjd Fri, Oct 5, 2007 at 3:37 PM To: Petter Nallo
Hehe… ”fågelmonsterbest”. Intressant. Kan bli creepy. Den borde ha någon elak sidoeffekt dock. Kanske att man sakta men säkert antar sin andra form? D.v.s. att varje gång du hamnskiftar tar du mer fågellika drag ;)
Petter Nallo Fri, Oct 5, 2007 at 3:46 PM To: Martin Fröjd
Ja precis… Låter som en bra nackdel – vilket gör att Sagan inte använder det i onödan. Skall kika lite på en av Kamorian-stammarna de är ju knutna till Korpens totemande – de vilka drag de anammar.
Men det kan bli tufft. Underliga skrik som ekar i skogen, stora svarta fjädrar som ligger överallt.
Mmmm
*funderar*
Petter Nallo Wed, Oct 10, 2007 at 7:22 PM To: Martin Fröjd
Hej du. Tyckte det blev en rätt så bra avslutning för Sagan igår även om det blev lite Deus Ex Machina. Men som sagt – han har ju saker att stå i.
En tanke är ju att om du vill så kan vi sköta vissa Sagansaker fortlöpande via mail. Dels kommer han ju kunna påverka Akta och Ködu. Dels har han säkert en tanke att placera en Sagantroende spion bland folk och dels vill Sagan skaffa sig en försäkring om Tarbatais trohet. Eftersom han tror att Tarbatai är hos Alan ett tag så tänker nog Sagan hyra ett gäng busar att kidnappa Tarbatais kvarvarande familj (de två tvillingdöttrarna) och i hemlighet ha den som säkerhet ifall att han skulle få för sig nått.
Aber aber…
Ha det bra och lycka till med spelet.
Petter Nallo Wed, Jan 16, 2008 at 8:14 AM To: Martin Fröjd
Såja… Nu är draken död, Sagans ben är raka – om än inte möjliga att gå på – och allt är frid och fröjd.
I alla fall – fram till nästa spelmöte har Sagan en plan och jag en önskan: Sedan Sagan kommit till stäpperna har han alltid sett som främlingen och ”den utstötte” som alla vill döda hela tiden. Visst – men efter typ 9 år börjar det bli lite uttjatat. Efter denna akt där draken dräpts så vore det kul om Sagan får en uppskattning och respekt bland raunerna – detta i synnerhet eftersom han har alla andra spelare mot sig minst sagt – han är helt klart den som ligger risigast till.
Det vore således trevligt – och omväxlande – om en stor del av hären börjar respektera sydlänningen Sagan och nämna om hans list och stordåd som lyckas dräpa draken medan Tarbatai hade flytt därifrån och så vidare. Detta kommer dessutom skapa lite oro för de andra spelarna – i synnerhet Tarbatai och Storkhaganen då de märker att Sagan har ett större inflytande över hären än vad de skulle önska.
Som sagt – börjar bli uttjatat att ständigt vara misstänkt och yada yada yada… Ungefär som det blev uttjatat att Tarbatai ständigt blev misstrodd innan. Nu när det är akt 3 så skulle det vara skönt att ändra på det.
I övrigt håller jag på att göra massor med planer för att försvara mig om Raunerna får för sig något dumt – vilket det självklart får.
Bland annat så låter jag trogna raunspioner hålla koll på vad som händer med de andra delarna av raunhären – alltså utanför vindens hord.
Ordnar lite förberedelser i Thalamur.
Och PS – har ett magiskt föremål av något slag – en oansenlig ring eller liknande som gör att all andestrid mot mig blir tre nivåer svårare. Skulle bli trist om Nevas bara försöker döda mig nån gång i trance…
Petter Nallo Mon, Feb 4, 2008 at 4:31 PM To: Martin Fröjd
Förutom pikar, hästhinder, snövallar, murar och allt annat som tillhör skyddet har Sagan satt igång fler förberedelser. Många av dessa har givits order utom Batuks syn och hörhåll. Planen är att Raunerna skall vara redo att ge upp när slaget väl börjar.
Här kommer en lista med Sagans förberedelser.
Andeskydd: Då raunerna har schamaner som ensamma kan ödelägga en hel armé har Sagan sett till så att de viktigaste befälhavarna är skyddade med svartkonstsartefakter vilket gör dem svårare att påverka – något som förvisso kommer att upphöra när Tarbatai kommer nära. Ätten Kobinku och deras svartkonstnärer som är skickligast inom Andeförnimmelse får komma med de bästa råden i hur man försvarar sig mot dessa dödsmaskiner.
Budbäraren: När Raunernas armér är 3-4 dagar bort sig så kommer en grupp på 6 budbärare att möta upp dem. Den som talar pratar Raunländska och pratar inför hela hären – om han kan. Erbjudandet går ut på att de kan få säker lejd ut ur Thalamur – genom att resa norrut. Deras invasion i västsidan har misslyckats , den raunländska hären är tillintetgjord och Uriangkatai är död. Sagan kräver dock att förrädaren Tarbatai ger sig frivilligt till honom och låter sig bli tagen som fånge och bli förd till hans fäste.
Med sig har budbärarna en stor kruka som är förseglad med vax. De öppnar dem och ur krukan som är fylld med honung tar de upp ett huvud som visar sig vara Uriangkatais huvud. (Detta är ett gammalt Rakhoritrick för att splittra hären och för att lura folk – det är egentligen en raun som liknar Uriangatai men som fått sitt skägg flätat på samma sätt och hunnit ruttna lite innan det är lagt i honungen).
Det som bubärarna inte vet är att de egentligen bara är ett instrument. Den förseglade urnan (som är utsmyckad med silvernilägg för att nära raunernas girighet) innehåller mer än bara Uriankatai. Det innehåller en luftburen smitta – Det är en thalaskisk framodlad variant av kärvhosta – se sidan 87 – som de har ett enkelt botemedel mot i stora mängder. Utan det är dock sjukdomen mycket plågsam och även om den inte är dödlig så slår den ut armén och den kan duka under av andra sjukdomar och svält. Sjukdomen håller i sig i ca 3 veckor för de som blivit drabbade och alla fysiska aktiviteter är +Ob2T6 svårare. Den smittar via luften och andra som blivit sjuka men till en början är det bara som en vanlig hosta. Efter 2-3 dar så inser man allvaret. Man måste lyckas med ett slag mot TÅL med OB5T6 för att inte bli drabbad. Mer info om sjukdomen på sidan 87 i Spelledarens guide.
Även budbärarnas vinskin och och mat är drabbad av denna smitta – de själva är dock immuna på grund av medicinen. De vet dock inte om att de bär på smittan utan tror bara att de skall framföra ett bud och ta en fånge.
Budbäraren 2: Om det blir upprorsstämning i raunernas armé så kommer det sändas en raunländsk budbärare till dem. Han kommer dock inte tala med Tarbatai eller de andra utan söka upp de andra khaganerna och förklara visheten med att överlämna Tarbatai – allt för att splittra raunerna desto mer.
Eld: Det skall finnas mycket ved. Gott om facklor och stormlyktor som gör att mycket är upplyst samt att männen kan värma sig. Likaså förbereds eldpilar och katapultklot med eld. Detta mest för att vara demoraliserande och skrämma hästarna.
Förgiftad mat: Då raunernas disciplin är långtifrån den bästa placeras det ut förgiftad mat och boskap i gårdar. Denna döljs bland vanlig mat och giftet är mycket långsamtverkande och visar sig först en eller två dagar senare med kraftiga magsmärtor och dysinteriliknande symtom.
Demonen: Sagan har samlat de kunnigaste av magikerna och lämnar fram de uppgifter han har om demonen som finns inne i Tarbatai. Han behöver hjälp för att hindra dess framfart. Alternativt ett sätt att kunna slita den ur Tarbatais kropp där den döljer sig av en anledning.
Drakar: En kapten från ätten Myrdinor som har hand om de dresserade ferfakerna (MIM) får använda dessa och sända dem mot Heveadrakar som siktas. Samt att skyttar med tunga armborst är redo att skjuta ned dem.
Dubbelgångare: Sagan har sett till att han har en dubbelgångare. En man iklädd Sagans rustning som i nödfall kan rida/rusa ut på slagfältet och dra till sig fiendernas uppmärksamhet. Exempelvis dra till sig blicken från en framstormande Tarbatai.
Is och köld: Då Raunerna kan kontrollera vädret så kommer de med all säkerhet sända ned is och snö över armén. Mer än vad som är normalt. Sagan har därför förberett med extra ransoner fet mat som endast får öppnas vid dessa tider då kölden är som värst. Samt att pälsar och fällar från väster har förts upp till mannarna.
Kastmaskiner: Kastmaskiner har ställts upp. De flesta av dessa sänder antingen brinnande klot eller ett moln av spikar/spjut för att kunna träffa horder av motståndare. Dessa har testskjutits så att de kan avlossas precist efter noggranna inställningar. Även i mörker och kraftiga vindar – även om träffchansen kommer att minska.
Laviner: Laviner har förberetts som med explosioner kan utlösas och dundra ned för att krossa vissa delar av passet – och de som befinner sig där.
Magiförnimmelse: Då Tarbatai slår ut all magi (även om han bevisligen inte påverkar Vandöda – vilket är en viktig lärdom) så ser Sagan till att det finns magiska noder utplacerade runt passet. Detta i form av runor och andra föremål som man kan känna med magiförnimmelse. När man inte känner dessa längre så vet man att Tarbatai närmar sig. Eller rättare sagt Gryningens hord.
Passet: Det finns gott om fällor, spikar, anglar och liknande objekt som gör det svårframkomligt till fots och nästintill omöjligt till häst om man inte reser efter den smala vägen i mitten. Där kan man bli anfallen från alla håll.
Pentagram: Ett stort pentagram har förberetts. Även om det är svårt att tygla Gryningens hord (då det är en gud) så ifall Tarbatai skulle bli infångad kommer han placeras inom detta.
Rakhori: Rakhoris agenter skall dess hålla uppsikt efter spioner och Xinuanhängare hos mannarna. Men genom magisk förklädnad ta sig ut bland raunerna när slaget väl börjat och slå ut ledare för raunstyrkorna och skapa kaos.
Seianryttare: Även om trupperna i passet till största del består av infanteri så finns det en mindre enhet Seianryttare som hålls avskilda från de andra och är tränade av Rakhori. De kan användas i sista stund för att rycka fram och sätta skräck i raunernas hästar.
Sjukdomar: Den raunländska döden härjar och detta är antingen genom magi ofog eller bara av en slump. Även om Sagan inte tror på slumpen. Han har sett till att det finns skickliga livmedikusar och att de sjuka skiljs från de friska och sänds till en särskild del av lägret där de kan tas omhand.
Skyttar: De soldater som vaktar passet har gott om armborstlod och dessutom skydd i form av stora träfortifikatoner vilket skall skydda från rauneras pilregn.
Stålkista: En stårlkista med magiska bindande symboler finns redo. I denna kan en fullvuxen person placeras. Mat kan sändas ned genom ett litet rör. Denna kista är avsedd för fångar som är viktiga. Exempelvis Nevas, Kara eller Tarbatai.
Spejare: I bergen och i skogarna finns det thalaskiska spejare. Vissa av dessa är krigarmagiker som snabbt kan meddela var raunerna befinner sig. Förutsätter mig att vi exakt vet läget på deras armé då den är så stor att den inte kan hålla sig dold. Spejarna observerar även om de försöker ta sig en annan väg. Exempelvis genom det norra passet. Detta kommer då att blockeras av laviner och göras totalt oframkomligt. Det är också såpass smalt att en betydligt mindre styrka kan hålla detta så länge som armén från norr kan komma ned och krossa raunlänningarna.
Trupp: Förutom de vanliga infanterienheterna har armén det tunga infanteriet ”De svarta nävarna”. En legendarisk styrka som inger mycket moral för armén och också är det sista försvaret om Raunerna väl kommer fram till fästningen.
Vandöda: Under en mörk och stormig natt har trupper med vandöda vandrat nedför passet och lagt sig ned för att sedan snöa över. Ett antal av dessa är så att de kan dyka upp på sidorna om de vandöda trupperna. Men de flesta har vandrat såpass långt ned att de skall kunna komma i flanken på Raunernas arme. Dessa är helt dolda under snö och is och ligger efter sluttningarna – således inte mitt i vägen.
Vandöda Ultorer: Sagan har noga samlat in hårstrån från både Alan, Tarbatai och Nevas. Med dessa låter han skapa tre grupper Ultorer (med 5 ultorer i varje grupp). Då dessa känner av riktningen till dessa så är de ytterst praktiska att ha i närheten. De fungerar som Sagans livvakter men under slaget och när allt är kaos så kommer de eventuellt att sänads ut för att ta hand om dem.
Vyrtelört: Ett alkemiskt vapen som Sagan inte har avslöjat för raunerna är Vyrtelörten. En grön örtpasta som när man tänder eld på den sprider en stinkande rök som i stora mängde kan täcka stora områden. Örten gör hästar panikslagna och endast de skickligaste ryttare kan kontrollera dem. Dessa vapen kan avlossas antingen från väldiga katapulter. Men vissa grupper av soldater har små stålkorgar längst ut på pikarna där dessa örter kan placeras och antändas.
Yttre palissaden: Förutom fortet har det byggts upp en yttre palissad i passet. Denna består till största del av vassa pålar satta samman i snö och is. Naturens krafter ha fått göra för att bygga den och stora delar av väggarna består av packad och skottad snö. En port finns i yttre passet och denna hålls alltid stängd – om inte man kan rätt lösen och identiferar sig. Ingen släpps dock in utan detta utan tvingas vända om. Inga spioner eller pestsjuka. I strid kommer den yttre palissaden inte kunna försvaras länge – men det är inte dess syfte – den skall bara vara ett hinder så att styrkorna skall kunna rycka tillbaka till de verkliga försvarsverken så att raunerna tror att de fått en enkel seger. I själva verket är många kastmaskiner inriktade på att träffa området runt palissaden och således kommer de bringa mest skada där raunerna blir som mest uppsamlade.
Öde: Rent regeltekniskt borde Sagan få 2-3 ödepoäng då han utfört många handlingar under lång tid utan att slå mot dem. Och då de andra har en obegränsad mängd (i stort sett) att ta av så blir det bara lite mer balanserat.
Motsvarande plan från Alex och Marco
Alex Rosén Mon, Feb 4, 2008 at 10:47 PM To: Martin Fröjd
Marco: Jag rekommenderar att Nevas bör hitta sätt hur vi kan komma i kontakt med var Sagan/Batuk är, så vi vet detta.
Alex: Ja men det går ju inte, han har redan försökt. Det är en bra idé men det uppenbarligen helt omöjligt att dels spåra dem (pga snön) och dels att finna dem via Nevas. Så de sätten är beprövade o har inte fungerat. Jag undrar därimot om jag kan använda drakens krafter för att få en liknande uppelvelse som Alan fick kvällen då draken dog. Dvs att skåda ut med sinnena o uppfatta saker som endast en drake kan, fast i klenare verion då förstås. Jag föreslår även till Martin att vi bör blir varse om att passet är bevakat, antingen via folk i staden eller via den där gammlingen i byn som envist stannat kvar.
Marco: Dessutom måste vi leta efter kejsarstaven på något klurigt sätt. Kan någon komma fram med någon idé kring detta? Kan Sagans sinne läsas av på något sätt?
Alex: Ja det är minst sagt klurigt. Jag har inga idéer med tanke på att vi inte vet vart varken Sagan eller Batuk är.
Marco: Frågan är dock om vi skall låta hären gå genom passet? Det känns inte helt rätt. Vi borde koordinera med Uriankatai via våra drakar så att vi skapar en effektiv blitz-kniptång. Kan våra styrkor gå runt passet?
Ja jag har funderat på ifall vi skulle betala några lokala stigfinnare för att (om vi känner till styrkorna) ta oss via små stigar i bergen över till den västra sidan. Det måste finnas andra kanske ogästvänligare vägar genom bergen än det stora passet. Vi ska absolut koordinera med Uriankatai o skicka minst 1 Héavedrake till honom o berätta läget i passet om vi nu känner till det. Om inte annat är det inte mer än lägligt att skicka ut spejare för att kolla in passet, och nej inte bara Od :)
För att få till en kniptång så behöver ju vi stanna kvar på den sidan vi är annars kommer vi alla från samma sida och det blir inte mkt till tång. Jag föreslår att vi stannar där vi är och förhandlar till oss krigsmaskine samt skickar ut de spejare vi prata om, dvs Drakar till Uriankatai samt spejare till passet, och inte nödvändigtvis i den ordningen.
Om kvinnan desutom är en emisarie så borde hon med hjälp av sina kontakter kunna reka vart sagan befinner sig. Så det tycker jag att vi ber henne om eftersom hon föreslagit att vi ska norpa Kejsarstaven ifrån honom. Hon borde känna mkt folk tycker Alan Ajav iaf så det är en god idé.
Jag har en idé att jag skulle kunan bege mig in i lägret under cover och osynlig och ge thalaskierna pest i förebyggande syfte.
Det är en god idé men vi har inte tid att vänta på att det ska sprida sig. Kan du inte i vetskapen om att du kan göra detta företa dig en ridtur igenom passet o rekognisera.
Vad vill Sagan? Vad vill vi?
Hur får vi honom med oss alt hur knäcker vi honom?
Sagan är en förrädare i Alans ögon. Alan vill ta sina styrkor till den västra sidan, låta dem plundra o härja samt leta rätt på sagan. Jag utgår på att vi på ett eller annat sätt får reda på att Sagan finns i passet, då är det bara krig som finns i Alans tankar, men det går inte att anfalla ett pass i meterhög snö så det måste ske på ett annat sätt. Jag utgår från att Raunerna vet att höga skrik och hornstötar kan få dåliga konsekvenser i ett pass fult med snö ? Isåfall är lavin ett ord jag vill använda för att beskriva den första vågen av anfall imot befästningarna.
Nu känns det som att min inspiration återkommit.
En prior som fått makten över klosterstaden Athor långt upp i de östra bergen, men efter att han gift sig med provinshärskarinnan Atina Vestoris har han också etablerat sin makt i nordliga provinsen Sardan. Atina är i sorg över sin fader som dräptes, och Darrian har utnyttjat detta för att bli Sardans utsände till Daval, med fullmakt från sin fru. Darrian är också andreman i Blå sällskapet, efter att Antonos sett stor potential i honom.
