2:e Mhalo: Harazmel, Vanetzicon och Tzilan samlas över en lätt middag för att diskutera tillvägagångssättet inför expeditionen.
3:e Mhalo: Alla samlas på morgonen vid hamnen och får se den ståtliga karacken. Efter att alla hälsat på varandra och fartyget välsignats i Cirzas namn stiger de ombord och avnjuter en lätt måltid samtidigt som de ser det vackra Ciremelo försvinna i fjärran. Fartyget eskorteras av två faliska örlogsfartyg.
4:e Mhalo: På kvällen passeras Thummons portar och fartyget träder in i Takalorrsundet. Ett tirakiskt kaparfartyg förföljer dem ett tag, men avviker sedan.
5:e – 7:e Mhalo: Händelselös resa till havs.
8:e Mhalo: Vid lunchtid anländer fartyget till Rampors hamn. Man förfäras över den stora närvaron av tiraker. Man skickar ett bud för att meddela sin ankomst till presidenten över Västmark.
Under dagen kommer en juvelerare som febrilt försöker sälja sina varor. Bland varorna fanns bland annat något som verkade vara en uråldrig ring. Tzilan promenerade ut i staden för att finna örter.
Ett svar anländer från presidenten som bjuder in dem till en bankett på kvällen. Presidentpalatset var ingen imponerande byggnad och maten var sådär. Emellertid gav en privat audiens med presidenten desto mer, då Vanetzicon tycktes få möjligheten att skriva handelsavtal, Harazmel lovades att ett tempel skulle få byggas i Rampor och Nerzelan lovades tillgång till presidentens bibliotek.
9:e Mhalo: Tzilan hjälper till vid en operation hos stadens stadsvakt och inköper örter. Nerzelan besöker biblioteket, medan Vanetzicon och Harazmel möter ansvariga för deras respektive områden, handel och religion.
På kvällen försöker man hyra en matros i hamnen för att använd som försöksobjekt, men efter ett stöldförsök hugger Zhaza av tjuvens hand och Zhaza och Vanetzicon tvingas fly tillbaka till fartyget. Stadsvakten gick på expeditionens linje, men många i hamnen var uttalat aggressiva mot expeditionen.
10:e Mhalo: Under uselt väder med regn och stormvindar avreser man från Rampor med sikte mot Talon.
11:e Mhalo: Vädret har blivit bättre och vid skymningen anländer man i Talon. Expeditionen promenerade in i den imponerande men lilla staden och intog kvällsvard på stadens bästa cirefaliska taverna. De bjuds på det finaste krögaren Rizot kan erbjuda utan att behöva betala. De får även reda på en del om den cirefaliska närvaron i staden.
Senare på kvällen går återigen Vanetzicon och Zhaza för att finna en matros under förespeglingen att de behöver hyra arbetskraft. De lyckas finna en man, som dock är mycket stor och kraftig. Mannen låses efter lite problem in i en av cellhytterna
På natten uppstår tumult vid cellen och en strid mellan fången och flera tempelvakter uppstår. Fången blir svårt huggen och Tzilan beslutar att operera direkt under natten. Nerzelan väcks då han begärt att få närvara och operationen sker på den fortfarande levande fången.
12:e Mhalo: Under dagen avreser Tzilan inåt landet då han får bud om ett akutfall hos en cirefalier. Som tack för hjälpen bjuder mannen, en cirefalisk vinodlare vid namn Temanz, hela expeditionen på kvällsvard följande kväll. Tzilan återvänder till Talon och meddelar detta.
De andra går på stadens marknader och överlämnar delar av fartygets gåvolast till krögaren Rizot som så frikostigt bjöd dem kvällen innan.
13:e Mhalo: Resan inåt land påbörjas vid lunchtid efter att man hyrt hästar, vagn och liknande av Temiranz. Dessa skall senare återlämnas i Kemithor Riskoz. De stannar hos Temanz och bjuds på en storslagen kvällsvard. På kvällen, efter många glas vin, berättar Temanz att det sägs finna en cirefalisk ruin eller gravplats ute i skogen i närheten. Han föreslår att expeditionen tar en titt på det.
14:e Mhalo: En mindre expedition in i skogen görs i ordning, med hästar, proviant, stigfinnare och dylikt. Man tar sig in mot platsen som skall ligga vid en älv, på en plats någonstans mellan byarna Skogsby och Raghamra. På eftermiddagen beslutar man att dela upp sig för att ha en chans att hitta platsen. Expeditionen delas i tre grupper, där alla grupper får varsin tempelvakt och stigfinnare. En grupp består av Tzilan, Vanetzicon och Zhaza, en av Harazmel, Lezhari och Nerzelan och en av Temanz med lite av hans folk. Man kommer överens om att mötas senare. Dessvärre blir det mörkt betydligt snabbare än tänkt, och grupperna hittar inte tillbaka till varandra.
Harazmel, Lezhari och Nerzelan tycks dock ha funnit platsen på kvällen, då de hittar fornfynd i en glänta vid en älv. Nerzelan hittar ett antikt cirefaliskt svärd. Vanetzicon och Zhaza skiljs dock från Tzilan och stigfinnaren och tempelvakten då de försöker jaga ifatt en hjort. De två hittar inte tillbaka utan övernattar under bar himmel. Under natten vaknar Vanetzicon av en mardröm men lugnas av Zhaza.
Under natten hörs mystiska ljud i gläntan. Lezhari letar runt och finner att Nerzelans svärd låg gömt under Harazmels bädd. Hade Harazmel stulit det? Lezhari kommer överens med Nerzelan att inte nämna det.
15:e mhalo: I gryningen rider Zhaza och Vanetzicon norrut för att finna älven. De finner den efter några timmar och badar där, båda två. Sedan följer de den uppströms och möter så småningom Harazmels grupp vid gläntan.
De samlas för att diskutera vad som ska göra. De skickar Lezhari att leta efter spår av de andra. Lezhari finner dem inte, men däremot en sandbank längre uppströms som visar tydliga tecken på strid. Han återvänder sedan. De övriga finner spår av civila vagnar och samoriska föremål på platsen, och att det tyder på att en strid är orsaken till alla föremålen. De blir oense om de ska stanna eller inte.
Senare dyker en stigfinnare upp med en häst från Temanz grupp, med proviant. Zhaza, Vanetzicon och en stigfinnare färdas in i skogen igen för att spåra vart den nya hästen kom från och kanske hitta de övriga. Lezhari och Nerzelan återvänder på kvällen till sandbanken för att undersöka. Spåren är nästan bortsköljda. På vägen hem hör de kvistar som bryts och ser beridna skuggor som förföljer dem.
Vanetzicon och Zhaza finner inget under natten och väljer att återvända. Stigfinnaren skickar de dock vidare i spårens riktning för att försöka hitta de andra och meddela dem att de kan ta sig hem på egen hand.
16:e mhalo: Efter en skrämmande natt då den andre stigfinnare och tempelvakten försvunnit möts den skrämda gruppen av Zhaza och Vanetzicon som återvänder i gryningen. Under dagen finner man en mystisk medaljong som tycks dra åt älven. Efter att det antika svärdet börjat utsöndra blod mystiskt och de funnit en mattbit under vattnet som kan vara en samorisk relik. På kvällen har de börjat räkna ut vad de ska göra men samtidigt blir det onaturligt mörkt och de tycker sig se skuggor i utkanterna av gläntan.
De kan inte enas om vad som rättmätigt borde göras med föremålen. De flesta vill kasta i medaljongen i älven, eftersom den dras dit, men Vanetzicon försöker hindra dem. Efter att det nästan utbrutit våld kastas dock medaljongen i, samtidigt som de tycker sig se spökryttare som kommer mot dem från gläntan. De försöker ta sig över vadstället, men då kommen flodvåg och älven blir allt stridare. Många håller på att falla i de livsfarliga virvlarna men räddas av andra. Till slut lyckas de ta sig över, i sist stund, då vadstället bryts sönder av vattenstyrkan och slungas iväg nedströms. Mattbiten faller i vattnet men Zhaza slänger sig efter och dras med av strömmen.
De övriga försöker hinna upp Zhaza längs med flodkanten men hinner inte. De finner henne dock en bit längre nedströms, genomblöt. Hon lyckades inte få tag i mattbiten. De slår läger på behörigt avstånd från vadstället.
17:e mhalo: Efter att ha vandrat nedströms finner de en väg och tar sig söderut till Temanz vingård. De får reda på att de andra grupperna lyckats återvända tidigare till vingården. Man skickar ut folk för att leta efter försvunna stigfinnare och tempelvakter, medan expeditionen vilar.
18:e mhalo: En vilodag. De som var ute i skogen verkar inte vara så benägna att prata om vad som hänt, och säger de något verkar de tala i gåtor. Under dagen kommer en kurir med ett brev till Vanetzicon. Det visar sig vara ett brev från storprimasen, adresserat direkt till Vanetzicon, där han ber att expeditionen skall vänta på en grupp jargiska forskare som vill samresa med expeditionen, främst för att ha en möjlighet att röra sig fritt i Soldarn (där man ju ser med stor misstänksamhet mot jargier).
19:e mhalo: Tzilan besöker Raghamra för att köpa örter och han kommer hem med bland annat ett stort parti bark som skall förädlas till en medicin. På kvällen bjuder Tzeman på vin och en del inkluderande Tzeman, dricker lite för mycket.
20:e mhalo: På morgonen anländer de väntade jargierna, och efter att de presenterat sig gör man i ordning för avresa. Inte alla i expeditionen är nöjda med jargiernas närvaro. De måste dessutom börja kalla jargierna vid sabriska namn, eftersom det är mindre misstänkt.
Expeditionen övernattar i en mindre by vid Östälv.
21:e mhalo: Efter middagstid anländer expeditionen till Hadarlon. Efter att ha tagit in på ett värdshus bjuds de att besöka borgmästaren i Wulfs hallar för en mindre festlighet. Borgmästaren gör klart att expeditionen är mycket välkommen att bo i den stora zorianborgen där hertig Yssec håller till. Harazmel och Vanetzicon försöker febrilt avböja, men till ingen nytta. Expeditionen flyttar över alla sina föremål till borgen, där alla zorianriddare verkar mycket misstänksamma.
22:e mhalo: Hela dagen går åt till att besöka det berömda biblioteket eller gå på stadens marknader. De tycks vara förföljda av zorianriddare, och jargierna håller sig undan. På biblioteken upptäcker man dock inget av större vikt, men Nerzelan får gått om anteckningar rörande invasionen av Soldarn, och han tycks dessutom få historiska kopplingar till de fornlämningar som man hittade i skogen en vecka tidigare.
23:e mhalo: På morgonen avreser man mot Iracskogen. Man når till vägskälet till Kemithor Riskoz efter drygt halva dagen. Där skall vagnen, flera hästar och några skrivare, tjänare och tempelvakter fortsätta till Kemithor Riskoz, där de skall möta fartyget och återlämna de lånade hästarna till Temiranz. De tar även med sig brev för att posta från Kemithor Riskoz, bland annat ett brev från Harazmel till storprimasen.
När de sedan fortsätter verkar de vara förföljda av zorianriddare, och när de anländer till Sista byn vid skogsbrynet till Iracskogen stannar riddarna på samma gästgiveri, och de sover till och med på samma våning. De samtalar kort med expeditionen och presenterar sig som riddar Dremel och riddar Loke.
24:e mhalo: Tidigt på morgonen vaknar alla av ett kvinnoskri. En piga har funnit Harazmels och expeditionens förste skrivare, Dalm, död utanför ett fönster på andra våningen. Chocken är stor, men snart börjar man undersöka vad som hänt. Zorianriddarna tar kommandot, eftersom de är ansvariga för dylika sysslor till vardags, och de börjar genast att förhöra möjliga vittnen.
Dalm bärs in i ett verktygskjul och undersöks av Tzilan för att utröna dödsorsaken. Nacken var bruten, men det är svårt att få reda på mycket mer. När Tzilan är klar påbörjar Harazmel i ensamhet den sista välsignelsen. Harazmel verkar mycket tagen.
Vanetzicon misstänker dock zorianriddarna för dådet. Intrigerande är stort och även expeditionen hör efter för att se vad som kan ha hänt. Samtidigt skickar man ut drängar och tjänare att samla ris för ett bål till Dalm, så att hans aska kan spridas på passande sätt. Efter att bålet gjorts i ordning bränns Dalms kropp, och efteråt bjuder gästgivaren på minnesvin. När detta är över skickas Zhaza att hitta stigfinnare för att snarast avresa genom Iracskogen. Man hittar en stigfinnare vid namn Rakom som ska visa dem genom skogen den följande morgonen. Zorianriddarna insisterar på att eskortera expeditionen genom skogen och ända fram till Boron.
25:e mhalo: I gryningen avreser expeditionen i hög takt genom Iracskogen. Resan är händelselös, men det märks att Nerzelan och den jargiska kvinnan Preatra tycks ha funnit varandra. På kvällen blir dock Rakom plötsligt sjuk efter ett glas vin. Han får svåra magsmärtor och ganska snabbt är det klart att sjukdomen är mycket svår, eftersom han skrek högt av smärta. Tzilan gjorde snabbt i ordning för att operera honom inne i sitt tält. Han avled dock och begravdes ute i skogen under natten.
Många var dock misstänksamma och undrade vad som hänt, särskilt Zorianriddarna. Inom expeditionen talades det om att Tzilan förgiftat Rakom.
26:e mhalo: Stämningen var mycket dålig efter det obehagliga dödsfallet under gårdagskvällen. Mannen hade verkligen lidit. Ingen säger mycket och på kvällen övernattar man i byn Vretmårda.
27:e mhalo: Vid middagstid anländer man till Boron. Stämningen är fortfarande dålig. Man tar in på värdshuset Tornet mitt emot Zorianborgen mitt i staden. Värdshuset håller mycket hög klass. För att bli lite uppiggande går flera av expeditionens medlemmar på marknad, där Vanetzicon bland annat köper en gedigen käpp. På kvällen bjuds man på en fantastisk vildsvinsmåltid med bärgröt och soldiskt vin. På kvällen samtalas det mycket med jargierna.
28:e mhalo: Zorianriddarna, som ständigt tycks ha expeditionen under uppsikt, meddelar att de fått audiens hos Cerubiel, samoritemplets överhuvud. Audiensen är intetsägande, men man får reda på vilka ställen man kan besöka i Boron. Tzilan vill besöka nunneklostret i staden för att titta på deras läkarvård och örtasamling och Nerzelan vill ta en titt i stadens bibliotek för att få lite historisk information. Alla bjuds dessutom till en rundvandring i staden.
På kvällen bjuds de till ett niorätters gästabud hos Zorianorden. Många adliga i trakten har också kommit dit och de flesta upplever festligheterna som mycket trevliga. Vanetzicon får särskilt god kontakt med en baron Une, som visade sig vara en riktig festprisse som bjöd expeditionen och Vanetzicon att jaga med honom någon gång.
1:a zirra: En helig dag för samoritroende. Expeditionen bjuds till en religiös högtid i stadens katedral. Den är mycket lång och innehåller mycket vacker men oförståelig sång av munk- och nunnekörer. I slutet av mässan meddelas det dock att man nyligen funnit samorimannen Kjal död. Kjal var tydligen en urgammal och mycket vis samoriman, men han tycks ha dött av naturliga orsaker. Mässan förlängs och sorgen är stor bland soldierna.
På eftermiddagen har görs en utflykt till en närbelägen helig lund, där man äter god mat och samtalar.
2:a zirra: Denna dag visas expeditionen runt i staden av samorimän och zorianriddare. Tzilan och Vanetzicon besöker nunneklostret och tittar på deras kryddträdgård samt sjukstuga. Nerzelan besöker samoritemplets bibliotek. De övriga visas runt i staden och får se alla viktiga byggnadsverk. Arkitekturen är imponerande, men knappast vacker som falisk arkitektur.
På kvällen, när expeditionen befinner sig i värdshuset Tornet, meddelar en zorianriddare att en viktig person har blivit mördad. Mindre tumult uppstår men ganska snart är det klart att expeditionen är misstänkt och de sätts i husarrest. Zorianordens barske utredare anländer och frågar ut medlemmarna.
3:e zirra: Tidigt på morgonen väcks alla av zorianriddare som barskt proklamerar att de skall genomsöka värdshuset efter bevis. Det är inte klart vad de finner för något, och tumult uppstår när Zhaza plötsligt lyckas tända på trappan till andra våningen. Hon hävdar att hon råkade, men snart förs de alla till Zorianborgen medan man febrilt försöker släcka värdshuset. De låses in i en större cell i borgen, men flera inom expeditionen klagar högljutt.
4:e zirra: Alla förhörs. Vanetzicon skäller ut en zorianriddare för behandlingen av expeditionen, men det verkar inte hjälpa.
På eftermiddagen släpps plötsligt expeditionen, men jargierna syns inte till. Man får med sig all sin utrustning, men mycket har brunnit upp i värdshuset. Det görs klart att expeditionen inte är välkommen tillbaka till Boron, eller ens Soldarn.
När alla ridit en bit på vägen från Boron hinns de upp av en kurir som samtalar med Vanetzicon, för att sedan försvinna. Vanetzicon berättar inte vad det rörde sig om, men det är tydligt att Vanetzicon hade något med frisläppningen att göra.
5-13:e zirra: En mödosam färd mot Feman Riskoz företas. Man beslutar att köpa en vagn i en by på vägen för att mildra för de äldre herrarna i sällskapet. Stämningen är tryckt. Nerzelan verkar vara tagen av jargiernas försvinnande (de antas ha torterats av zorianriddarna). Vanetzicon säger inget om vad som egentligen hände.
På kvällen den 13:e zirra anländer de mycket trötta till Feman Riskoz.
