Yerlog

Vinden piskade över hedarna och slet i tälten så att lågorna från brasan än krympte till en glöd, än rusade upp mot taket. Ihana Utjaka var säker på sin sak. Utströdd i hennes jurta låg bevisen. I knäet höll hon den sällsynta vithjortens pläd, som bar samma märken i nacken som den nyfödde, nu skrikandes i kapp med vinden i hövdingatältet. Det var de fyrkluvna hovarna som spådde om stor lycka – eller olycka. Trälen som khanen dräpt för en lyckosam födsel hade inte dött trots två hugg över nacken. Sonen skulle bära samma styrka, om inte mer. Hjordbefälet hade siktat hela sju bestigningar under samma kväll vilket talade sitt tydliga språk. Andra tecken talade för plötslig förändring, för stammens resning. Andra familjer hade rapporterat liknande tecken för sina nyfödda eller väntade.

Men hon oroades också. Än kunde hon inte hoppas på att Enaren, Tarbatai, var återfödd. Alltför många järtecken återstod att tolka – men vare sig det var Tarbatai, eller en ättling av liknande blod och själsstyrka, skulle det vara ett tudelat svärd. Raunafolkets rykte skulle återupprättas, men hur många osaliga själar av raunablod eller fiendeblod skulle tvingas dansa i eviga vinden? Hur skulle klanen överleva att Tarbatai gestaltats inte i khanens förstfödde, utan i andra sonen? Hur många vänskapsband skulle knäckas i takt med rikedomarna? Hur många heliga lagar skulle brytas i högmod? Tarbatais förbannelse var sann, då som nu som i all evinnerlig tid. Vinst föder makt föder förlust. Allt utom vinden är förgänglig.

Utjaka visste vad som måste göras. Det fanns mått och steg för att hålla sig väl med gudarna. Hennes roll skulle bli att vaka över den nyfödde, se till att rätt personer finns i hans närhet. Hon önskar hon bara kunde berätta profetian, för khanen eller hans son när han blivit äldre. Att slippa ansvaret. Men det vore att bryta hela stammens gudagunst för all evighet. Man kan inte leka med gudarnas insikt. Således fanns det bara en utväg. Hon lyfte den krökta kniven från golvet, fortfarande blodig från trälen, och förde in den i munnen. Hon skulle offra sin tunga till gudarna. Det skulle garantera hennes tystnad, och beveka gudarna att föra den nyfödde till insikt – innan det är för sent.

Om kampanjen

Yerlog är en kampanj i Eons värld Mundana. Kampanjen är en klassisk långkörare, en klassisk dramatisk kurva från enkel barndom till världsomkastande epik. Spelarna tar rollen av några unga och lovande individer i en raunastam, vars järtecken och profetior alla pekar mot stordåd. Slätterna har vaknat, och rollpersonerna mitt i denna storm. Kampanjen består av ett antal akter, där varje akt är en ”fisktank”, en sandlåda för rollpersonerna att röra sig i. De kan kämpa om makt eller spendera kvällarna med att spela stenekrig och samtala över elden. Mer ”vad gör ni idag” än ”ni gör det här”. Om rollpersonerna gör allt rätt finns det inget som kan stoppa dem och raunerna i sin ritt över Mundana.

Kampanjen är mycket inspirerad av allt mongoliskt, men också grekisk mytologi, Alexander den Store, antikens krigsberättelser, vikingasagor, etc. Det är en studie i öde, makt och dess offer. Kampanjen är också ”culture gaming”, försöket att få fram en distinkt känsla av en fjärran tid, med annorlunda moral, heder, språk och värld. Glöm allt du vet om vanlig fantasy, Eon och Mundana, i Yerlog vänds allt sådant upp-och-ner.

Följande verk kan ses som inspiration till kampanjen, även om långt ifrån allt användes till den.

Filmer

  • Alexander
  • Attila
  • Korpen flyger
  • Troja
  • Boudica (Warrior Queen)
  • Mongol
  • 300
  • Rome (TV-serie)
  • Diverse asiatiska filmer (’Musa – Öknens prinsessa’, ‘Warriors of heaven and earth’, ‘Kejsaren och mördaren’, ‘The fall of Otrar’, ‘Hero’, ‘Crouching tiger, hidden dragon’, ‘Resan till Xia-dynastin’)

Böcker

  • Alla böcker om Djinghis Khan
  • Alla böcker om Timur Lenk
  • Antika historieskrivare
  • Hildinger, Erik – ‘Warriors of the steppe – A military history of Central Asia 500 B.C. to 1700 A.D.’

Rollspelsmoduler

  • Vampire Dark Ages: Wind from the East
Response code is 403

Akt I – Alpha Orbit

Stridsgrupp Delta sammankallas till Amiral Edmund Duke’s personliga kontor för att briefas av Duke och dennes sekondanter. De möter Ula Isarki med assistenter. Captain Dekker och Prime får en särskild briefing. Stridsgruppen förs till materialdepån och får välja sin utrustning. En kort ceremoni, hedersbetygelser till Konfederationen, därefter dropship till HQ Maximilian.

Dramatis Personae

Amiral Edmund Duke: Duke är en kort, satt man med stenlika ansiktsdrag och grova händer. Han är vida ansedd som den främste amiralen med sin erfarenhet och sitt befäl över den främsta skvadronen. Han började sin militära bana som stridsvagnsskytt men avancerade snabbt uppåt. Kampen mot Korhals söner har länge varit hans personliga fejd, och han både respekterar och föraktar dessa ”terrorister”. Duke kan vara kamratlig med vem som helst, stridsgrupp Delta likaså, men det är uppenbart att han inte vill ödsla för mycket tid på mindre detaljer som dessa. Han har samtidigt förstått att Operation Neptune är av högsta vikt och han är mån om att ge den bästa möjliga briefingen och ingjuta största möjliga lojalitet hos mannarna.

Professor Engel: En stram, lång man med en kostym av gammaldags snitt som har svårt att passa in i ett militärt flaggskepp. Han är dock inte mindre säker på sig själv för det – det är uppenbart att han betraktar de flesta i sin omgivning, amiraler inkluderat, endast som verktyg. Han säger mycket lite och ingriper ogärna direkt. Han är ordförande för Konfederationens Vetenskapsakademi och hjärnan bakom Konfederationens storsatsning på xenologi, därmed den egentliga uppdragsgivaren för Operation Neptune.

Major Rieber: En teknisk major med näsa för detaljer som i egenskap av Amiral Dukes sekondant står för den egentliga briefingen och han kommer vara den som i första hand svarar på Delta:s frågor. Han har dock ingen egen uppfattning eller karaktär värd att nämna.

Scener

Amiraliteten: Flaggskeppet Norads amiralitet är inrett i äldre stil – dyrbara träpaneler från Akso II, gulddetaljer och stoppade stolar. Från Norads kliniska korridorer är det som att stiga in i en simulation. När Stridsgrupp Delta anländer till rummet – rummen snarare – möts de av Major Rieber och ett gäng assistenter, ansvariga för att knappa fram rätt information på bildskärmarna samt tillhandahålla lämpliga tystnadspliktskontrakt till mannarna i Delta. Amiralen sitter tillbakalutad bakom sitt enorma skrivbord i ena kanten på rummet och nöjer sig med att efter briefingen ge ett par visdomens ord och lyckönskningar till mannarna, samt förstås vänligt svara på eventuella frågor. Professor Engel kommer bara introduceras i förbifareten av Major Rieber och kommer stå tyst observerande om han inte utfrågas direkt.

Vid briefingen är också Dr Isarki närvarande med sina assistenter, men utbyter inte mer än ett par artighetsfraser med stridsgruppen. Efter den allmänna briefingens avslutande entledigas stridsgrupp Delta, utom Prime och Captain Dekker. Dessa får i en särskild briefing, nu med Duke och Engel mer involverade, veta vikten av uppdraget och de exakta detaljerna.

Materialdepån: Stridsgrupp Delta unnas en lyx få förunnat, att välja och vraka nästan fritt från materialdepån. Depån är redan nästan tömd på grund av stridigheterna på Chau Sara, men det finns ett par exemplar av allt som kan behövas. Utrustningen tillhandahålls över disk av ett par tekniska assistenter, som ansvarar för att hämta fram utrustningen bland de hundratalet hyllor som utgör depån. De övriga marinsoldaterna kommer med många smarta tips för vad som kan vara användbart i fält.

Instick

  • Captain Dekker presenterar sig för mannarna.
  • Sgt. Jones talar om försiktighetsregler för mannarna: Ironiskt då alla utom Jones har stridserfarenhet och därmed bör veta allt om att inte riskera saker i onödan.
  • Pvt Sasha är gammal polare med en/några av de andra marinsoldaterna, har ett kamratligt/nostalgiskt snack om gamla dar.

Akt II – HQ Maximilian

Anländer till ett hetsigt HQ Maximilian, HQ och permissionsbas. Artillerield utgör konstant bakgrundsljud, men de flesta har fullt upp med att festa loss och våldföra sig på lokalbefolkningen, i Los Andares. Möter ett flertal intressanta karaktärer och skaffar sig den nödvändiga informationen för att fortsätta resan. De möter Major DeValier, som intygar att enda vägen till given målkoordinat är via frontsträcka Troja. De erbjuds inbäddas i hans XIIIe regemente.

Scener

HQ: Själva HQ Maximilian är ett enormt komplex som sträcker sig över utkanterna av Los Andares. Redan innan kriget var det Alpha Squadrons hembas, med inkluderande rymdhamn, och efter kriget startades har ett fält av plåtregementen, skyttegravar, vakttorn och fordonsgarage växt upp på stenslätten, samtidigt som en mängd bostadshus, garage och kontor rekvirerats för Konfederations behov. Hjärtat i komplexet är en enorm betongkloss, omgiven av tredubbla försvarssystem och automatiska missiltorn, som huserar en kalabalik av datorer, antenner, papper och lägre officerare.

När Delta kommer till HQ:t saknas all form av kontroll. Alla hänvisar till någon annan, att rekvirera utrustning kräver ifyllnad av femtioelva blanketter. Hur mycket pondus de än använder stångar de bara sina skallar blodiga mot en vägg av byråkrati. Jones blir antastad av luder Dekker möter gammal soldatvän som är helt desillusionerad och pratar om undergången Gruppen kan stoppa en våldtäkt av Angel utförd av Ron Ramirez Ordern från ovan: ”Håll fronten i två veckor oavsett förluster.”

Instick

<ngn>: ”Jag måste få mig ett rejält ligg innan jag dör!”

Akt III – Frontsträcka Troja

Den bisarra glädjen som funnits i HQ Maximilian utbyts till avgrundsdjup skräck eller apati vid en av de hårdaste frontsträckorna i Chau Sara. Stridsgrupp Delta tvingas delta i striderna i XIIIe. Frontsträckan håller på att falla men förstärkningar lovats och höga officerare observerar – men inga förstärkningar kommer och man tvingas lämna regementet i sista stund innan det utraderas helt i en zergisk offensiv. Med stulna fordon, skadade och sargade, fortsätter de ut i fiendeland…

Instick

  • <ngn>: ”Var i helvete är förstärkningarna!!”
  • <ngn> sörjer djupt en fallen kamrat (kort monolog)
  • Captain Dekker läxar upp nyrekryter (inkl Sgt Jones) och förklarar hur jävligt kriget egentligen är: ”This is fucking war, boy!”.

Akt IV – Route Zerg

Med 200 mil att tillryggalägga i döda landskap, piskade av plötsliga åskväder och tjärstormar, dansandes mellan zergkontrollerat och Korhalkontrollerat territorium, tvingas stridsgruppen vara kreativa för att överleva. Splittringarna inom gruppen är tydliga. Dr Isarki börjar infiltrera ledarskapet. Flera möten med spridda zergstyrkor och patruller från Korhals söner.

Scener

  • Majoren dyker upp som zerg(?)
  • Black Hole blir mer och mer infesterad
  • Angel/Raynor dyker upp